Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Mötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad skulle hon då tro, vad skulle hon då
göra? Umgänget med Teodoros hade sått
tvekan i hennes själ. Hon kände det djupt i detta
ögonblick, sedan bönens hänförelse försvunnit.
Hon lutade pannan i sin hand och tänkte på sin
fader, på hans gråsprängda lockar, på den strid,
där han kämpade i första ledet. Skulle
Krysanteus’ dotter kunna svika honom? Denna fråga
förskräckte henne. Skulle hon då undfly umgänget
med Teodoros? Nej, detta innebure ett erkännande,
att hon vore den svagare, det vore ju ett
brott mot sanningen, som bjuder att lyssna till
varje skäl och behjärta dem, som icke kunna
vederläggas. Men hon beslöt att nästa gång vara
bättre rustad till försvar. Dess klarare skulle då
sanningen framträda ur de motsatta meningarnas
strid. Hermione skulle åhöra sin faders
föreläsningar och väpna sig med alla de skäl, som den
snillrike kejsaren nedlagt i sin nyligen fullbordade
skrift emot den kristna läran. Dessa skäl ville
hon då införliva i sin egen tankebyggnad. De
skulle återgiva denna byggnad jämvikt och sätta
Hermione i stånd att utan fruktan lyssna till den
kristne ynglingen, för vilken hon kände en varm,
systerlig tillgivenhet.
Dessa tankar efterträddes av andra. Hermione
var aldrig ensam, utan att minnena inställde
sig av brodern och av älskaren, som hon båda
förlorat, men som hon båda hoppades återfinna
i ett annat liv.
Huru överraskad, ja bestört hon vart i första
ögonblicket, då hon bland kristianerna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
