Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Skeptikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter flyttningen var han icke mer bland de
levandes antal.
De religionsföredrag, som Krysanteus och hans
vänner, i likhet med de kristna prästerna, börjat
hålla, fingo talrika åhörare, icke minst inom den
klass, för vilken de särskilt voro ämnade: den
fattigare och okunnigare. Här lämnade han åsido alla
spekulativa forskningar och framställde den
praktiska sidan av sin lära som ett färdigt och
fulländat religionssystem. Han förkunnade en enda
allsmäktig gud, vars enhet bryter sig, som
solljuset i regnbågen, till den mångfald av
gudamakter, åt vilka fäderna uppbyggt altaren och
tempel. Han talade om religionen som människans
strävan till Gud och till utbildande av sin egen
högre natur, som även han, i likhet med alla
bildade hedningar, fattade som Guds beläte [1]. Detta
förverkligas genom sanning, skönhet och frihet.
Religionen är icke blott människosjälens
självförsänkning i Gud, utan ock en strävan att i den yttre
världen utföra Guds avsikter. För den fromma
människan är därför hela livet en religionsövning,
som i sig innefattar filosofien, konsten, arbetet och
statslivet.
Han talade även om människosläktets avfall
och nödvändigheten av en försoning. Men denna
försoning har icke, som de kristne säga, inträffat
en viss tidpunkt, utan börjat tillika med den förste
syndarens allvarliga ånger och fullbordats genom
den hos släktet klarnade bilden av idealmänniskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>