Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Krysanteus återfinner sin son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
–- Nej, nej, lugnen er, mina vänner! Varför han I så bråttom?
Rörelsen är måhända skenbar, och det tjänar då till intet att fjäska.
Och då Petros med en kraftig stöt befriade sig och Klemens
från Kimons tag, så att denne tumlade till marken, ropade han
med hela styrkan av sina lungor:
-– Mördare, rövare! Hjälp, hjälp! Alla goda medborgare hit!
Uppsyningsmannen, som nu hunnit sansa sig, hade skyndat
fram och gripit ett fast tag i den unge brottslingen, för att
hindra honom komma undan. Lustvandrande medborgare,
som av ropen lockats till stället, förenade sig med honom.
Petros insåg omöjligheten att rädda Klemens. Han släppte
gossens arm, och då han varsnade Krysanteus och Hermione,
som nu hunnit fram, drog han sig tillbaka till tempelportiken
för att därifrån bevittna uppträdets vidare utveckling.
Uppsyningsmannens blodiga ansikte sade Krysanteus genast,
att något våld var förövat. Han lämnade Hermione, som stannade
på avstånd, och skyndade in i hopen för att underrätta sig om
förhållandet. Uppsyningsmannen hade träffats av en sten; Kimon
och flera med honom hade sett, att den unge kristianske prästen
slungat den med tydlig avsikt att träffa ett visst mål. Kimon, som
i egenskap av vittne gjorde sig mycket viktig, förklarade på det
bestämdaste, att olyckan icke uppstått av våda, utan med uppsåt.
Det röjdes så otvetydigt av brottslingens utseende och rörelse,
då han upptog stenen och kastade den. Dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
