Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Krysanteus återfinner sin son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-– Var lugn, jag hyser icke den minsta fruktan ...
–- Men det är möjligt, att din tillgivenhet för mig går
den hårdaste prövning till mötes. Jag besvär dig fördenskull:
var stark, min son! Låt icke överväldiga dig!
-– Ah, hur kan du tvivla på styrkan av min tillgivenhet och
vördnad? Var finnes en makt på jorden, som kunde rubba dem?
–- Och likväl säger jag dig, Klemens, att det är möjligt, att
jag ett ögonblick skall stå inför dina ögon som en skuldbelastad
man, som en fiende till din lycka ...
-– Det är omöjligt, fader.
-– Låt mig hoppas det. Jag går då, vad än må hända, till seger i
stället för nederlag.
När man anlänt till Krysanteus’ hus vid Tripodgatan, gick Hermione
på sin faders önskan till sin kammare för att där avvakta utgången
av samtalet.
Klemens kvarlämnades i aulan. Krysanteus bjöd Petros följa sig till
ett avskilt rum i husets övre våning.
Petros hade under tiden fattat sitt beslut. Ifall saken, på vilken
Krysanteus antytt, verkligen vore den, som biskopen förutsatte,
så gällde det att icke häpna för den ogynnsamma skickelsen, utan
att tvinga henne att övergå på Petros’ sida.
När de båda männen sågo sig ensamma i Krysanteus’ arbetsrum,
var Petros den förste, som tog till ordet.
-– Jag inträder ogärna i ditt hus, min arkont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
