Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Krysanteus återfinner sin son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyckönskar dig att hava återfunnit en son, som du så länge
sörjt som förlorad.
-– Ja, prisade vare gudarne, sade Krysanteus med en djup suck.
–- Men på samma gång jag måste lyckönska dig, fortfor Petros,
måste jag beklaga mig själv, ty vad du vinner är en förlust för
mig. Det uteslutande anspråk jag ägt på hans ömhet skall
hädanefter delas med dig. Blodsbandet skall uttaga sin rätt, vilket
svårligen kan ske, utan att det andliga slappas, som förenar
honom och mig. Jag har älskat Klemens och jag älskar honom
ännu, som om han vore min egen son. Allt vad jag har kunnat
göra för hans lycka har skett. Jag vet, att vi äro av mycket olika
tankar om villkoren för en människas lycka, och att den väg till
sällheten, på vilken jag infört Klemens och han oförvitligt vandrat
vid min sida, är motsatt den, som du själv skulle anvisat honom.
Men mina goda avsikter genomskina mitt handlingssätt, och
dem bör du icke kunna misskänna. Jag önskar detta erkännande
från dina läppar, när jag överlämnar Klemens i din hand. Det är
den enda belöning, varpå jag gör anspråk för att jag åtog mig
honom, då han var ett värnlöst barn, och denna skall
du icke kunna vägra mig.
-– Vi skola först, såvitt möjligt är, övertyga oss, att ingen
villfarelse äger rum. Därefter skola vi tillse, vilken giltighet
ditt anspråk äger. Jag är icke villig att genast erkänna det.
Tillåter du, min biskop, att jag gör dig några frågor om dina
egna levnadsomständigheter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
