Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Anden och Köttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på själva bönens vingar och blandar sitt gift i andaktens ädlaste vin.
Det dröjde likväl länge, innan författaren hade kommit till inseende
härav. Han svävade i fullkomlig villfarelse om sina känslors halt och
stod redan vid fördärvets avgrund, då en stråle av det gudomliga
ljuset föll i hans själ och uppenbarade hans rätta tillstånd. Hans
enda räddning var en skyndsam flykt från ödemarken tillbaka till
världens vimlande liv. Och långt ifrån att förlora sig själv, hade han
nu kommit till den kunskap, att själen endast behåller sin hälsa i
ett verksamt liv, som parar de religiösa pliktema med plikterna
mot människor och samhälle.
Denna bok, som bland de kristne väckt mycken uppmärksamhet,
men funnit vida mer klander än lovord, lämnade Eufemios en dag
till Klemens att avskriva, sedan de båda hade lyckligt slutat
avskriften av S:t Johannes’ uppenbarelse.
Eufemios tillade, att boken innehölle många nyttiga lärdomar,
men att Klemens skulle taga sig till vara för att gilla den slutsats,
till vilken hennes författare kommit. Denna slutsats ägde endast
giltighet för honom själv och hans likar, men icke för alla, och
allra minst för dem, vilkas böner till Gud om ett nytt hjärta blivit
hörda och uppfyllda.
Med den märkvärdiga boken under armen hastade Klemens till
sitt hem och, väl ensam i sin kammare, öppnade han henne
och fördjupade sig i läsning.
Med flyktigt öga genomilade han sidorna, tills han hunnit det
kapitel, vari författaren omtalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
