Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Anden och Köttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
präst av det där vanliga bleka, utmärglade slaget; och den enda
egenskap han ännu ägde, som kunde finna nåd i hennes ögon,
var hans renlärighet; men denna delade han med så många, och
den var kanske för övrigt icke mycket att lita på efter den
märkvärdiga upptäckten av hans börd och sedan han blivit en
medlem av ärkehedningens hus.
Eusebias systerkärlek, nyss så varm och lågande, slocknade
således lik en lampa för ett vinddrag. Det föll henne icke ens
in att lära känna orsaken till Klemens’ förvandling, om det var
en dödlig sjukdom, ett grymt själslidande eller något annat. Nog
av, hans anletsdrag hade förlorat sin ungdomlighet, hans ögon
sin glans, hans hy sin friskhet. Av medlidande med sig själv
beslöt hon glömma honom, vilket icke gjorde henne någon
svårighet, då hon hade full sysselsättning med tankarne på
religionen och sin själs frälsning.
En kort tid därefter lämnade Eusebia Aten. Det fanns intet skäl
för henne att kvarstanna där, sedan Petros icke längre kunde
uppträda på predikstolen. Eusebia återvände till Korint, provinsens
huvudstad, där hennes Annæus Domitius i sin egenskap av
prokonsul över Akaja levde och verkade. Hon hade föresatt sig
en svår uppgift: hon ville omvända honom, återföra den arme
avfällingen i den rättrogna kyrkans sköte. Hon hade svurit att
med alla möjliga konster, som stå en from kvinna till buds,
förbittra hans liv för att därigenom förbättra det. Med denna ädla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
