Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Anden och Köttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med honom och välsigna honom, vart han småningom alltmer
trumpen och började hålla förvirrade straffpredikningar och
uttala förbannelser över ynglingen, lika regelbundet som han
förut givit sin välsignelse.
Simon hade nämligen märkt, att han i Klemens fått en medtävlare
om de besökandes vördnad. Simon var avundsjuk på sin förre
älskling, Elpenikes son, och ville med sina hotelser skrämma
honom bort.
Klemens tillskrev Simons uppförande en helt annan bevekelsegrund.
Han trodde, att helgonets skarpa blick såg in i hans hjärta och kände
dess fördärv. Men Klemens sökte förgäves att genom sträng renlevnad
blidka Simon. Bekymrad häröver vände han sig till biskopen och frågade
denne om råd. Petros uppmanade Klemens att med tålamod uthärda
helgonets vrede, emedan Simon endast ville pröva hans ståndaktighet.
Men tillika skickade Petros Eufemios med ett budskap till Simon, efter
vars emottagande denne synbarligen vart lugnare och lämnade sin
granne i ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
