Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-– Det är patriarkens vilja, att du behåller det för att därigenom
ständigt påminnas om de plikter, som från detta ögonblick åligga
dig. Och nu frambär jag Eudoxos’ hälsning till sin lydige son
Eufemios med frid av Gudi och vår Herre Jesus Kristus.
Eufemios bugade djupt, sammanvecklade omsorgsfullt det
viktiga pergamentet och stoppade det i sin gördel.
-– Låt oss tala utan omsvep, fortfor främlingen. Eudoxos
väntar, att du gör din skyldighet ...
-– Jag har lärt att lyda.
-– Jag vet det ... och han skall ingalunda gäckas i de tankar
han hyser om ditt nit för kyrkan, din lydnad och klokhet.
-– Vad fordrar min fader Eudoxos av sin lydige son? frågade Eufemios.
-– Att du skall inse, vad som i detta ögonblick är kyrkans och den
atenska församlingens gemensamma fördel ...
Eufemios teg och riktade en frågande blick på talaren, som fortfor:
-– Och när du insett det, att du handlar därefter.
-– Detta är min skyldighet.
-– Svara ... huru långt sträcker sig denna din skyldighet?
-– Så långt som mina krafter.
-– Och huru långt dina krafter?
-– Därhän att jag uppoffrar min övertygelse, mina känslor,
mina släktförbindelser, alla enskilda plikter och mitt eget
liv på lydnadens heliga altar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
