Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bad och klagade i sin blindhet, men vi bemannade oss däremot,
och när hon började ropa högt om hjälp, måste vi tysta henne
med en duk, som stoppades i hennes mun. Den heliga förrättningen
skulle därefter utan hinder hava försiggått, om icke den olycklige
Klemens hade stört den. I sitt förvirrade själstillstånd hade han
givit rum för en känsla av medlidande med den gensträviga. Han
ville befria henne, utan tvivel inbillande sig, att det vederfors
henne något ont. Vi voro nödsakade att skaffa honom ur kyrkan.
Därefter, min fader, fulländades förrättningen, och Hermione
emottog dopet i Fadrens, Sonens och den Helige Andes namn.
Vem anade, att den onde ande, som i dopet besvärjes, skulle så
hastigt åter överväldiga den döptas själ och locka henne till ett
fasansfullt självmord!
-– Självmord! Vad säger du? ropade Petros och ville resa sig
upp ur soffan, men sjönk tillbaka.
-– Ack ja, min fader! Den heliga formeln var ännu icke uttalad,
då Hermione genom en oförmodad kraftansträngning lösgjorde
sig från dem, som höllo hennes händer, ryckte sin stylus ur
gördeln och stötte den i sin barm.
-– Ah!
–- Hon dignade till golvet, blodet forsade ur hennes sår, alla
stodo häpna och villrådiga omkring henne, och när vi äntligen
sansat oss och skyndade att kvarhålla den flyende livsgnistan,
var hon redan borta. Fader, Hermione tillhör icke mer de
levandes antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
