Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Kaptenen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans själ fick hugnad af ordets tröst,
Hans öga blef ljust af friden,
Som fyllde den gamle sjömans bröst
Och ändade samvetsstriden.
Hans ande jublade, glad och fri,
Den oro, han känt, försvann.
Den gamle sjöman fick rening i
Den källa, som röfvarn fann.
Hans hälsa syntes ock vända om,
Snart kunde han uppe vara.
Men jämt en tanke för honom kom,
Att åter han skulle fara
Till barndomsbygden, hvars klockors ljud
Han hörde ibland så klart,
Och där bekänna sin synd, sin Gud,
Så allt blefve uppenbart.
Hans önskan ock i fullbordan gick:
Ett fartyg för Sverige låg färdigt.
Af doktorn och doktorns fru han fick
Ett afsked, dem båda värdigt.
Han rustades ut för sin resa väl
Och följdes af dem ombord.
Där togo de under bön farväl.
Hans sällskap var Herrens ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
