Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Om Öns belägenhet finnes så mycket hos Plato, at den
ligger under Solen p. 129. l. 14. midt uti hela världen
p. 138. l. 17. Nu ligger Palæstina så när under Solen at där är
dag och natt längst fjorton och en fjärdedels, och kortast nije och
tre fjärdedels timmar. Jerusalem har blifit kalladt umbilicus
terræ, och hafer Gud uppenbarat sit Ord midt i världen, på
det alla skulle få höra däraf, Ps. 147: 19, 20. Men huru af
Homero skal kunna bevisas, at Atlantica ligger under Nordstjernan
och Norra vände-puncten, det förstår jag intet: ty om des
belägenhet finnes där icke et ord, ej eller har i Homeri tid
Nordstjernan ändå fått namn af björn och vagn[1]. Homerus
skrifer om en Björn och Sjustjerna, som står vid Bootes
och Orion, det är Ursa Major, som efter Grekelands och
Joniens horizont går altid omkring men aldrig ned. Om
nu Atland just därföre skal ligga under sjustjernan eller
karlvagnen, Ursa Major, emedan hans sju döttrar Hyades blifit i
sjustjernan förvandlade; så skulle där af fölga, at Atlantica ligger
under en Gradu latit. som icke långt ifrån är midt öfer Palæstina.
6. Gränsor kring Atlands Näs, beskrifas af Plato p. 139.
l. 15. seqq. där står icke et ord hvarken om Spanska Sundet
eller Ängland eller Botten. Om icke det Gyttjoga Hafet får
bli det döda hafet, Sud Ost om Israëls Land, så fins det
ingenstans igen. Suidas kallar τὰ ἀτλαντικὰ πελάγη ἄπλωτα.
Så är ock Israëls Land en halfö: Väster ut är Medelhafet,
och Öster ut är döda hafet, långt 580, bredt 150 Stadier;
Galileeska hafet, långt 100, bredt 40 Stadier; Meroms
Sjö, lång 60, bred 30 Stadier; och Jordans flod, som
flöt ur det ena i det andra. Plato säijer at Atlantska Hafet varit
fordom πορεύσιμον, man kunde gå däröfer p. 139. l. 13.
Om Herculis Stoder. Se §. 4. p. 7. seq. §. 8. p. 16. seq.
Men Atlanterna rådde ock utom Ön in til Tyrus Norr ut,
och til Ægypten Söder ut. Israeliterna äfen så. Se §. 6. p. 13. seq.
7. Atlanternas Makt, bestående i Rikedom och
Krigsrustning, omtalas af Critia omständeligen. Nämligen den förra p. 128.
l. 11. och den senare p. 134. l. 23. Bägge kunna närmast liknas
vid Salomons makt och härlighet. I synnerhet är Krigsrustningen
märkelig; Salomon hade 12000 resenärer, och äfen så många
voro på Atland, nämligen til 10000 Krigsvagnar 20000
hästar, och utom des et span hästar, som ock gör 20000, tilsammans
40000 p. 135. l. 1. Krigsskepp funnos icke på Atland ej eller i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
