Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty det skrifes med η och icke med ε, och därföre kan det ej
ledas från ἀμφέρω. De andre Grekiska och Hebræiska namnen,
svara i riktig öfersättning emot hvarandra; allenast bör, efter mit
tycke, Simeon heta διαπρεπὴς, fama decorus, exellens, och
Isaskar (som icke kan gås förbi) μνήσευς, memor beneficii,
ponens mercedem. Ruben hör icke til Ön, och har et namn af
annat ursprång.
Men här vid bör tagas i akt, at desse Atlantiske bröder och
deras Släkter voro icke de förste Inbyggare på Atlands Näs,
utan där voro förut ἀυτόχθονες hemfödingar, och så snart
Atlanterne kommo af Neptuno, det är, ur hafet, fingo de straxt
Herravälde öfer stort land, dock icke tomt och öde, utan tillika öfer
mycket folk p. 127. l. 18. Detta är et stort skäl, som värjer vår Lärda
Auctoris bevis för många inkast. Ty folk var på Ön förrän en del
thäraf nedsank p. 140. l. 21. och detta skedde förrän Ön skiftades
emellan Atlas och hans bröder p. 127. l. 11. seqq. Atlands första
Inbyggare hafa gjort utflyttning emot Europa och Asia, dock icke
segrat och herrskat däröfer; the voro tappre, dock icke så tappre,
som de Athenienser p. 140. l. 7. seqq.
3. Språket, som Atlanterne haft, har vår Lärde Herr Probst
uptäckt p. 36. seq. §. 15. til styrko hvaraf än mer kan tilläggas,
när man får tid at leta derefter och tänka derpå.
4. Landet är til des längd och bredd noga afmätt §. 7. p. 14.
seqq.[1] det är fyrkant, dock aflångt, nästan i et rätt strek p. 133.
l. 33. bredare och lutande åt Södern p. 133. l. 23. det blef med lott
olika skiftadt emellan 10. Släkter cf. Jos. 14: 2. Num. 26: 54, 55.
Hvilket alt ej säjas kan om annan ort än Judæa. Men des
godhet är besynnerlig, nämliga:
(α) Bergs Arter, fruktbare och bebodde berg, klarkoppar,
nästan så kostbar som Guld[2], Stenar af hvit, röd och svart färga.
(β) Vatten, källor med kallt och varmt vatten, bäckar,
grafar, dammar och vattuledningar.
(γ) Växter, två skörde-andar om året. p. 134. l. 20. The
skönaste välluktande växter och välsmakande frukter til mat, dryck
och läckerhet uppå måltiden. p. 129. l. 2. seqq.
(δ) Djur, Elephanter, det största och snåleste djur. p. 128.
l. 28. seqq. At alt detta kommer öferens med Israëls land, det
är bevist §. 12. p. 29. seqq.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
