Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
att byta platser. Hettan blef dem verkligen fram pà dagen så
plågsam, att den ena efter den andra måste stiga ut och klättra
upp på vagnstaket, der de i omvexlande komiska lägen
flämtade och beklagade sig. Bredvid mig hade jag ett lustigt
sällskap nog i ett slags förnämare ambulatorisk hållkarl, eller
åk-intendent och res-conductör, hvars titel är Herr
Schirrmeister — en man, som emellan vissa städer följer med de
resande, ansvarar för deras fortkomst på de orter, der hästar och
bivagnar ombytas, och för en måttlig drickspenning, den han
vid afskedet erhåller, är beredd att esomoftast anmana
Svå-grarne till större skyndsamhet och gå de resande tillhanda
med åtskilliga tjenster. Min spannmästare (låter ej detta
epithet en smula Homeriskt?) var en gammal språksam f. d.
Underofficer, som underhöll mig med allahanda snack om
alten Fritz und dem grossen Churfürst, spöksyner och
uråldriga bonnes fortunes, lög, skröt, bjöd mig snus och
trugade mig att förtära rökt ål på alla krogar, der han och
svågern funno för godt att vänta. Till tacksamhetsprof lät jag
honom tömma tn i Greifswald af ädelmodig hand rågad och
skänkt bischofls-butelj, af hvilken jag dock förut, som ju
skäligt var, hade öfvertalat den vänliga enkan och den retande
flickan att utdricka största delen. Så skred man vägen framåt,
genom Templin, Marienwalde, Zehdenick, småstäder,
fläckar och byar, tills vi om aftonen inträffade i
Oranienburg, en stad som för Svenskar är mera märkvärdig genom
vår Carl Johans der utfärdade ridderliga manifest, än genom
sitt kongliga slott och sin läsesällskaps-anstalt, som berättas
vara en af de ymnigast försedda i Tyskland. Hittills fick man
åtminstone här och der se någon liten skuggrik skogsdunge,
någon angenäm park, någon täck adlig egendom (t. ex. det
nyssnämnda Liebenberg); ju närmare man kommer till
Berlin, desto kalare och ödsligare blir den Markiska sandöcknen.
Allmogens physionomier, alltifrån Prenzlau till hufvudstaden,
syntes mig ej äga Pomrarnes skånska tycke; Brandenburgarne
äro tvifvelsutan mer oblandade afkomlingar af de i dessa län-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
