Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
den komiska dramatiken, Devrient Jag beundrade bland
annat den karlens utomordentliga förmåga att göra sig
helvetes-färgad; icke blott var han klädd i en riddardrägt af idel
brännande högrödt, utan sjelfva ansigtet glänste beständigt liksom
öfvergjutet af ett norrsken, den inre vådeidens afspegling. Ett
rysligt intryck gör i sanning det sista uppträdet, der Faust
förgäfves bjuder till att döfva sin ångest på en midnattlig bal,
der han är, utan att veta det, den enda menniskan ibland en
mängd larver, som dansa omkring honom under en vildt
jublande musik, tills ändtligen den sköna Helena fäller masquen,
just då han, öfvergifven af Gud och verlden, vill i hennes
armar hämta priset för ett sådant offer. Styckets slut
förekommer likväl som en härmning af slutet på Mozarts herrliga
djefvuls-opera.
Bättre lyckades die Jungfrau von Orleans, hvilken
jag ett par dagar derefter sett uppföras; men en så mäktig
ström af poesi skulle äfven genom de oskickligaste canaler
kunna frambrusa till sitt mål. Jungfrun spelades af Mad.
Stich, med mycken värma, värdighet och behag. Det är lätt
troligt, hvad Berlinarne påstå, att den aflidna Mad. Unzelmanns
plats i denna rol, liksom i allmänhet, hittills ej blifvit uppfylld
och svårligen kan uppfyllas. Det är ock möjligt, att jag får
se samma rol fullkomligare gifvas, emedan det är möjligt att
tänka den såsom fullkomligare gifven. Men äfven då skall jag
säga, att Mad. Stich utöfvar sin konst med lika fin poetisk
känsla, som ihärdigt artistiskt studium, och att Stockholms
theater kan lyckönska sig, när den hinner så långt att äga en
sådan skådespelarinna. Devrient var här Talbot och gick
hurtigt tillväga, men kanske med nog mycket larm och stoj: man
påstod, att han denna gången inhämtat ett för starkt mått af
spirituösa incitativer, hvilka denne talentfulle aktör icke alltid
lär använda med fordel; de synas alltså mer passa för Satan,
än for engelska generaler. Med Agnes Sorel gjorde en ung
flicka sitt första framträde på skådebanan; man måste då
ursäkta, att Konungens älskarinna var något rädd, stel och kylig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>