- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Förra bandet /
51

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

känner, ett slags th ert träl iak husbehofs-tragedi. Den gjorde
likväl på skådebanan en verkan, som var mera tråkigt, än
poetiskt pinsam; förmodligen just derföre, att författarn hopat
effekt på effekt och velat lemna ingen af de i sagan
förekommande gräsligheter obegagnad. Deruti har han mellertid rätt,
att man vid egentligt dramatiska bearbetningar af denna
rysliga folksaga bör sluta sig närmare till hennes urkunder, än
Goethe gjort, som för sitt ändamål ej behöfde visa Faust och
hans öden i hela deras ursprungliga helvetesglans. Detta sista
lille Klingemaun; och derföre har han ej blott i allmänhet
med hårdare, vildare drag tecknat den snillrike, trotsige,
öfver-dådige, af omättligt begär efter kunskap och njutning lågande,
slutligen förtviflande trollmannen, utan ock framställt honom
såsom af sina inskränkta samtida, dem han i början rille gagna,
missförstådd, förolämpad och till den grad förskjuten, att han
ej vet hvar han skall taga bröd åt sin familj, som hotas med
hungersnöd; derföre har han framställt honom såsom man åt
en hustru, hvars fromma, veka, tåliga, lättförnöjda själ endast
fruktar, icke begriper honom, än mindre förmår lägga tyglar p&
hans vådliga flygt, och såsom son af en far, hvars stränga
gudsfruktan, qväljande honom med oförsigtigt afpassade
förebråelser, har i sin dystra samvetsgrannhet någonting hemskt
och tyranniskt; derföre låter han Satan vara en mindre lustig
djefvul, än Goethes, och locka honom icke med någon oskyldig
Gretchen, utan med en i gestalt af den yppigaste och stoltaste
qvinnoskönhet förklädd afgrundsande, i snaran af de fyra
dödssynderna, efter hvilkas fullbordan — ett drag, som
Goethe likaledes uraktlåtit — han skulle tillhöra
menniskoslägtets fiende för evärdlig tid. Men ett sådant problem fordrar,
för att tillfredsställande lösas, andra krafter än Klingemanns.
Anmärkas bör dock tillika, att aktörernes denna gång högst
medelmåttiga spel visserligen ägde mycken del i tragediens
ringa framgång. Endast den, som agerade Fan sjelf, utförde
sin rol med oöfverträfflig anda och styrka; men denne var
också en af Tysklands utmärktaste skådespelare, likväl mest i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-1/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free