- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Förra bandet /
72

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

kan välja, när man ej är nog rik att för ensam räkning
färdas med extra-post, och ej nog fattig att behöfva qvälja sig
med den odrägliga ordinära posten. En sådan tysk vetturin
är en man, som med egen vagn och egna hästar åtager sig
att bringa den resande från en viss hufvudort till en annan,
för en viss i ett för allt accorderad summa, som likväl ej i
Tyskland, liksom i Italien, tillika inbegriper hvad man sjelf
under resan kostar på sin person för spisning och nattqvarter.
Det är naturligt, att prisen skola vara ringare i Tysklands
vestliga och sydliga delar, der communicationen är vida lifligare
och de stora städerna ligga närmare hvarannan; dock fann jag
min första lärpenning måttlig nog. Vagnen var snygg och
rymlig, hvartill kom den förmånen, att ehuru han, såsom de
flesta sådana, var inrättad för fyra personer, hade blott en enda
reskamrat anmält sig, en munter och språksam gravör vid
namn Jachtmann, hvars vänlighet och tjenstaktighet blef
mig på flerahanda vis till nytta. Lustig och artig var jemväl
den unge kusken, frodig och solbränd, i ljusgrön
manchesters-jaeka och svart vaxdukshatt, berättade historier, körde i
solhettan och sanden fortare än vi med billighet kunde fordra,
och lät oss i trots af alla lands- och egendoms-herrars
uppspikade förbud åka hvarenda möjlig genväg öfver åkrar, parker
och ängar. En enda gång, bäst han körde och fröjdade sig
öfver den hårda vallen af en stor gräsrik betesmark, höll han
på att ertappas af en vallherde, som på morgonstunden kom
ut från en by med sin hjord framför sig; vår Pandarus råkade
i någon förlägenhet emedan, så långt vår synkrets räckte, ett
bredt och djupt floddike skilde honom från landsvägen, och vi
tydligt på afstånd märkte herdens goda vilja att fiscalisera oss,
hvilket enligt härvarande lagar likväl endast får ske om den
åkande kan öfverraskas under sjelfva gerningen. I sådant fall
voro väl ej vi förbundna till böter; utan vagnens ägare, d. v.
s. formannen eller hans husbonde: men att bli uppehållna i
gräl med en bonde, som troligtvis ur kringliggande trakter
skulle sammanskrika än flera, var äfven för oss en mindre an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-1/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free