- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Förra bandet /
89

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

Annat hjelper ej. Man vet väl, att Fichte gaf ut ett försök,
die Leute zum Verstehen zu zwingeu; men mau har ej
förnummit, att hans antipoder efteråt blefvo klokare.
Besynnerligt nog, att mau måste betala så många lärpenningar,
innan man hinner till en så handgriplig sanning! — Hvad mig
angår, så har jag nu omsider för alltid vunnit den. Ljuset, i
fall det är ljus, segrar mildt genom sin onämnbara glans, och
den gudomliga vrede, som någongång, när molnen skockat sig
för tätt, behöfs att genomblixtra qvalmet, må man öfverlåta åt
Gud ensam, om man ej känner sig skapad till en prophet eller
en Luther. Yi andra tröttna ändock snart att predika för
åhörare, som med alla sina sinnen oupphörligt dväljas i narrspel
och oreda. Hvilken obetänksamhet, att med flit lemna sin själs
renaste syftningar, sin vördnads heligaste ämnen, sin kärleks
huldaste tjusning till föremål för en dagblads-tvist, till näring
för tom nyfikenhet, parti-hat och klubbsqvaller! Är det ej att
på samma vis nedsmutsa och vanhelga dem, som då man,
genom slump eller oförsigtighet öfverfallen af pöbel på gatan,
blir tvungen i sitt nödvärn att härma dess vapen och till
någon del dess språk? På detta fält stå endast tvetydiga lagrar
att skörda, och förnuftig är tvifvelsutan den, som i sådant
fall genast går hem, tillstänger dörrar och fönster, samt
förflyttar sig, personligen eller åtminstone med sina tankar, i
kretsen af hvad en välbildad mensklighet har mest
aktnings-värdt och ljuft. Der vädjas till Ideernas domstol: och hvarken
Konsten eller Vetenskapen erkänner någon annan. Hvad lida
dessa deraf, att personer, som ännu ej i någondera lärt sig .
alphabetet, och som aldrig i sitt lif ämna lära det, icke dess-’
mindre käckt hålla sig befogade, ja behandla såsom ett
ordentligt lefnadsyrke, att låta verlden veta huru deras tomma
hjer-nor tänka om fostren af den varmaste uppfattningsgåfva, den
djupaste forskning, mångåriga studier, den ömmaste
finkänslighet, den sällsyntaste förening af hufvud och hjerta? Hvad
bekymrar sig efterverlden om alla de kritiska qvartband, med
hvilka den Florentinska Academia della Crusca ville be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-1/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free