Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
efter. Af ett par menniskor i Dresden hörde jag namnen Leo
pold och Kellgren. Fru v. Chezy hade också hört Leopold
nämnas af en annan Tysk skriftställarinna, Fanny Tarnow, som
någon tid (Gud vet när) uppehållit sig i Stockholm. Hon
trodde, att han vore ungefär en Svensk K a ml er. Här och
der träffar man en Bibliothekarie eller någon annan dylik
bok-och compendie-kännare, som vet att säga något om en och
annan Svensk författare; men man hör strax, att han tagit det
ur sådana källor, som t. ex. Remers Weltgeschichte, der
Sam-söe står nämnd såsom en stor Svensk poet. När man
undantager Berzelius och Höijer, särdeles den förste, kan jag
icke påminna mig att jag hört någon nyare Svensk Litteratör
och Lärd nämnas såsom känd, i ordets egentliga bemärkelse.
Förmodligen är dock jemväl Wahlenberg beryktad ibland
männerne af sitt Fach, med hvilka jag ej haft tillfälle att
umgås. Nästa gång jag råkar Schelling, har jag lust att fråga
honom om han känner Wahlenbergs skrifter. (Jag kommer
härvid ihåg, att den goda Wahlenberg skall för någon i
Upsala ha berättat, att Schelling bodde på en vindskammare i
München och vore glömd af hela verlden. Denna uppgift har
förmodligen någon på Schelling förbittrad gräsläsare eller
flug-fångare inbillat honom. Schelling bor mycket splendid och
står i München i stort anseende, till och med hos Hofvet
enskildt. Lika mycket; Wahlenberg är ändå i sitt slag en
dugtig man, som jag af allt hjerta värderar. Helsa honom ifrån
mig!) Odmanns namn hade Schelling hört, men han tycktes
ej göra sig stora begrepp om grundligheten af hans
orientaliska och noturalhistoriska studier. Grubbes namn kände
Schelling också, och sade, att Grubbe skickat honom en
Dissertation (sannolikt den, for hvilken han kom i gräl med Höijer
och Dig), men att genom inbrytande krigsoroligheter, som
af-bröto communicationen mellan Tyskland och Sverige, hade han
kommit att lemna denna artighet obesvarad, och kunde ej mer
påminna sig disputationens titel. Om sjelfva afhandlingen yt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
