Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
trade han sig, att han funnit den något zu sehr
jugendlich, ehuru annars vittnande om beläsenhet. Då jag
berättade honom, att Grubbe nu med utmärkt skicklighet och heder
beklädde professionen i theoretiska philosophien, sade han: «Er
hat sich also seitdem gemacht! Das freut mich sehr.» —
Hvad Schelling sagt mig om Höijer o. s. v. skall du få höra
längre fram. — I allmänhet är det for en resande Svensk en
högst pinsani känsla, att man så litet känner till oss; man
finner det till och med högst sällsamt att se en Svensk Lärd
som reser; då deremot Danskarne oupphörligt stryka af och
an genom Tyskland och Italien, samt basuna ut sin
förträfflighet åt alla verldens väderstreck. — Professor Thiersch kände
ock genom tidningar mitt namn, och intresserade sig mycket
för vår saks framgång. Om Ny-Grekerna förtäljde han mig
bland annat, att den egentliga kärnan af detta folk består i
de röfvarstammar, som bebo bergen i Thessalien och
Peloponesus. De skola i charakter, seder och forfattning bära
stämpeln af Odysseens tider. De fora egentligen mot Turkarne
sina plundringsfejder. Utom dessa heroer (i ordets äldsta
bemärkelse), skall jemväl ön Chios bebos af en duglig race. Dessa
öbyggare hafva for icke längesedan ibland sig inrättat ett
Universitet. En samling af Nygrekiska folksånger kommer innan
kort i dagen, utgifven af en Hr von Haxthausen. Goethe, som
redan sett denna samling, har derom sagt till Thiersch, att den
innehöll de skönaste nationalsånger, som han lärt känna i hela
sin lifstid. Föröfrigt hafva Nygrekerne nu jemväl dessutom en
(för att så säga) lärdare poesi, och denna har till min
förundran icke, som jag trodde, bildat sig efter Italienarne eller
Fransoserna, utan efter Tyskarne, med hvilka de genom Wien,
der ungefär 15000 Greker bo, stå i contakt; likväl på det
vis, att de hittills utkorat blott de äldre Tyska poeterna till
sina mönster, Uz, Geliert o. s. v. samt således mest skrifva
moraliska oder, fabler, Gleimskt-Anakreontiska visor m. m. Det
är i alla fall godt, att de Nygrekiska litteratörerna kommit just
med Tyskland i denna närmare förbindelse, emedan nu Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
