Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
nord-europeiska resande första gången hit anlända. Men jag
skall framdeles beskrifva dig den underbara trakten omkring
Porta S. Giovanni, den trotsande Claudiska Vattenledarn,
och den gudomliga Lateran-kyrkan, ecclesiarum urbis et
orbis mäter et caput, der jag i går förmiddag gjorde mitt
första besök. Det är (tills vidare) nog sagdt för mitt omdömes
giltighet, om jag tillägger, att en gata derifrån leder rätt fram
till Coliseum, Forum och Capitolium. Från det håll,
som vi kommo, antager allt, vid första anblicken, en viss
oväntad prägel af modern hufvudstad, och vi förundrade oss, att i
Eom, det gamla Eom, som vi föreställt oss så ruinvördigt,
högtidligen stumt och på allt vis ålderdomligt, se så många
ny-modiga equipager, nymodiga boutiquer och nymodiga damer.
Men också inskränker sig detta sken af modern glans nästan
blott till Corso-gatan, och småningom, äfven innan man
bestiger de kullar, som betäckas nästan blott af verldsfrejdade
spillror, skönjer ögat öfverallt undantag på undantag, Bland
sådana, länder det åtminstone den ofvannämnda obelisken till
beröm, att han icke låter söka efter sig. Vi helsade ödmjukt
på den gamla stenhårda hierophanten, som har sett Pharao
Se-sostris och Cäsar Augustus, men vill ingenting berätta oss om
all sin vishet. Snart började dock de spatserande
Eomarinnor-na locka vår åskådning till den natur, som lefver; men i
billig förmodan att det just icke vore vår fägring, som skaffade
oss så många nyfikna blickar, tryckte vi oss blygsamt tillbaka
i vår vagn så långt vi förmådde, rullade temligen säfligt
genom den rörliga trängseln af svartögda Bomulider, sågo en
skymt af Antonini ärestod på den vackra piazza Colonna
(ett torg der ungefärligen hälften af Corso är tillryggalagd),
och ankommo ändtligen till Doganan, under mångfaldiga
suckar öfver tullars och tullnärers prosaiska tillvarelse.
Lyckligtvis befanns detta tullhus hafva i fordomtimma varit ett
gudatempel, efter hvars urgestalt ännu elfva refflade korinthiska
marmorpelare qvarstå, af en betydlig höjd, men inmurade i en
modern fayad med dörrar och fönster emellan sig. Således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
