Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
vida fransyska tragedier; några tro sig vara i besittning af den
pura Naturen, samt yrka med höga rop på kraft och
naturgeni. Det sista, nämligen enligt sitt begrepp derom, förmena
sig Engelsmännen till ett utmärkt mått hafva upptäckt hos
Thorvaldsen, hvarföre de ock värdera honom ungefär ur samma
synpunkt, som de upphöja sin nyaste modeskald, Lörd Byron,
till ett non pius ultra bland alla skalder på jorden.
Tvifvelsutan äga Briterna sinne for allt, som på ett djerft och
öfverraskande vis är lefvande och ursprungligt: men de flesta
tyckas dock sätta det sköna och det stora blott i uttrycket af
en ovanlig kraftspänning. Om philosophi, religion och poesi
kan hos alla dessa egentligen ej vara fråga, hvarken i
principerna, eller i den känsla som leder deras utöfning.
Annorlunda Tyskarne. Jag hade ofta i deras fädernesland
hört omtalas, att i Rom, bland yngre tyska konstnärer, ett slags
ny målarskola vore på vägen att bilda sig; och man tvistade
häftigt om förnuftigheten af dess grundsatser, långt häftigare
än om värdet af dess arbeten, emedan man åtminstone hos
sjelfva hufvudmännen (Cornelius och Overbeck) gerna
medgaf både sällsynt snille och sällsynt grundlighet i techniska
kunskaper. Såsom det vanligtvis sker vid dylika tillfällen, innan
framblixtrandet af en ny andlig lifsyttring hunnit afgörande
genombryta molnen af gammal häfd och fördomar, märktes på
den ena sidan en ovilja, som blindt förkastade och fördömde;
på den andra en beundran, som kanske ofta trodde sig böra
gilla och förfäkta det nya, endast för dess tvetydiga förtjenst
att vara nytt; sällan uppgifter och omdömen, som grundade
sig på lugn och oväldig pröfning. Till och med Goethe har
nyligen *) dömt omildt öfver en sak, som han icke betraktat
genom sina egna ögon, och med maktspråk, egentligen hvilande
på Mengs’iska ungdomslexor, emot sin vilja bragt en
babylonisk förbistring i den stridsfråga han ville upplysa. Ett sådant
förfarande tjenar alltid blott att just framlocka den motsatta
*) I andra häftet af Kunst und Alterthum in den Rhein- und
Mayn-Gegenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
