Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
mellan sig och omgifningens mäktiga inflytelser, mellan
uppfattningen och återspeglingen, eller så till sägandes mellan
födoämnen och digestion; då började han sjelf bilda oförgängliga
organismer, och ådagalade med sin Jason, att han nu var
blifven myndig och fri. Vi andra främlingar, som stryka igenom
verlden blott för att betrakta det Sköna, utan förmåga och
hopp att någonsin sjelfve kunna skapa det, öfverensstämma
likväl alla mer eller mindre i samma erfarenhet. Men den må
lykta sig huru som helst; det är dock alltid en vinst att hafva
sett Raphael och en natur, som ger kött och blod åt
ungdomsbegreppen om Homer och Nausicaa, om Scipio och Cicero,
om Cleopatra och Armida.
Huru fantastisk visar sig ej här sjelfva hvardaglighetenl
och är det ej detta, som skalden, som konstnärn begär, då
hans öde nekar honom att finna sig belåten med en oskyldig
enformighets trefnad? Allt är ju här en enda, gränslöst ut
bredd duk af omvexlande grupper och färgor: från präktiga
herrar och fruntimmer ur alla land och verldsdelar, hvimlande
hoptals om hvarandra till fots, till häst och i blänkande
vagnar, ända ner till de tiggare som på söndagsmorgnarne kläda
sig i frack och med kavaljers-bugningar bjuda de förbigående
snus; ifrån den helgonlikt vackra Påfven i sin skimrande
symboliska skrud, ända ner till den uslaste Capucin med sitt långa
skägg och sin repomgjordade grofva yllemantel; ifrån Raphaels
tapeter i Vaticanen, ända till de trasiga lintygen som torkas
på Forum emellan colonnerne af den dundrande Jupiters
tempelspillror; ifrån de yppigt blomstrande Junonerna på Corso’s
och Pincio’s promenader, ända till de eumenidiska käringarna
på den smutsiga piazza Montanara; ifrån de oupphörliga
festerna med processioner, fyrverkerier, musi^, skott och
glädjerop, ända till de putsade liken, som i full gala klädda bäras
på öppna bårar, liksom på paradsängar, till grafven. Och så
behöfver man ej, för att lefva inom inbillningens rike, ensamt
fördjupa sig i Vatican-palatsets omätliga labyrint af
elfvatu-sende rum och salar; eller i de sex och tjugu deribland, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
