Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
i storhet och prakt sannolikt vida öfverträffa allt hvad Bornas
fordna beherskare kunde framvisa i Cäsarernas borg och Nero
sjelf i sitt domus aurea, och som låta dig vandra, inemot
tvåtusende steg långt, endast mellan syner ur foratidens
guda-verld och ur Raphaels, på golf som äro belagda med de
dyrbaraste antika mosaiker, under tempelhöga tak som utsträcka
sig öfver pelare, väggar och trappgångar, hvilka från alla sidor
möta ögat med glimmande beklädnader af de utsöktaste
marmor* och stenarter. På alla vandringar här ledsaga dig, i
systerlig täflan, allvaret och sirensången af en natur, som »hvilar
på volkanisk grund; hon vill framlocka det nordiska hjertat
inden djupa ensligheten af dess bröst, och sänka det i sitt
sköte, under det hon yttrar liksom bruden från Korinthus,
till det offer hon omfamnar:
«Wenn der Funke sprüht,
Wenn die Äsche glüht,
Eilen wir den alten Göttern zu.»
Ändtligen kommer qvällen, dunkel, men vällustigt blid; en
flammande aftonrodnad gjuter sig öfver tempel, kullar,
obelisker och vingårdar, Ave Maria förkunnas från tornen, la
Madre d’Amore prisas i ömma sånger af hjertan, som njuta
ett barnsligt lif och med barnslig sjelfsvåldighet räkna på en
moders förlåtelse; i aflägsnare trakter hör man guitarr-slag och
hemliga hviskningar; framför den öppna dörren af en osteria
skrålar en trasig improvisatör entoniga romanser for en talrik
åhörarekrets och svänger högt i luften den larmande
tambouri-nen. Väl inträder nu, i huset der man bor, husets fryntliga
värdinna med en af messing antikt formad oljlampa, ställer den
framför sin gäst och tillönskar honom med sirlig nigning sitt
«felicissima notte»: men sitter man ej då, såsom nu, vid
skrifbordet för att språka med frånvarande vänner, så skyndar
man vid denna stund helst ut i det fria, under de stjernor
som betraktats af Brutus och Tacitus, Virgilius och Cäsar,
Hildebrand och Sixtus, Tasso och Michel Angelo. Den ofantliga
platsen framför Petri-kyrkan ligger i det bländande månskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
