- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Senare bandet /
350

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

sig mera upprätt; men också den är ej, på långt när, hvad
den varit fordom.

Efter behöflig morgonslummer — och härvid måste jag
nämna, att hvarje Svensk, som kommer hit genom Tyskland,
finner sig oändligt belåten med de höga, rymliga, svala, på
svenskt vis bäddade italienska sängarne — gingo vi ut att
närmare skärskåda denna stad, hvars innevånare smickra sig att
den skall äga syskontycke af Florenz. Ett påstående, som
verkligen icke saknar all grund! Vi hade fått en dråplig ser v o
di piazza, ovanligt slug och kunnig, men visst också en
smula lufaktig; försedd blott med ett enda öga, blickade han
med detta likväl desto spetsfundigare omkring åt alla sidor.
Dessutom köpte vi Maffei’s mycket lärda, mycket välmenta
och (stundom) mycket enfaldiga bok Verona Illustrata, och
måste ej sällan skratta, när vi ertappade vår lefvande
vägledare på något charlataneri, som vi genast kunde vederlägga
med ett maktspråk af den döde; för dennes namn hyste han
en ogemen respect, och vi tyckte oss märka, att man allmänt
i Verona tror den salige Maffei vara ofelbar. Att börja med,
var vårt eget värdshus ett slags märkvärdighet; det hade varit
en gammal borg och bibehöll ännu mycket af denna
bestämmelses imponerande gestalt, med sin vördiga fyrkant, sin
vidsträckta borggård och sina innanföre rundtomkring löpande
gallerier. — Men då vi nu begynte riktigt se oss om, då vi
ströfvade från den ena hjelte- och konst-minnesvården till den
andra, under romerska triumfbågar, genom lemuingar efter
Gallieni och Theodoriks stadsmurar, fram och åter öfver den
väldiga Adige på de stoltaste och skönaste broar, — och då
vi ändtligen på det ståtliga torget la Bra fördjupade oss i
åskådning af det första -forn-romerska jätte-byggverk, som
dittills i vår lefnad mött våra blickar, den vidtbekanta
Amphitheatern, som endast af Colosseum i Eom öfverträffas: o,
huru försvunno då de små, ännu halfnordiska bergstäderna
Trient och Boveredo mot Veronas åsyn, mot dess full haltiga,
på engång tragiska och yppiga majestät! — Fritt må man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-2/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free