Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
hvartill skulle den tjena? Sådant bör man se med egna ögon;
sjelfva de lärda beskrifningarne hos Maffei, Volkmann och flera
dylika hedersmän, skänka ingen tydlig bild. Och näppeligen
kan ändock något konstverk tänkas, som är lättare
uppfatt-ligt i en ästhetisk åskådning. En ofantlig oval af trappvis
nedstigande säten, huggua ur en rödaktig marmor-art och
genom det helas enkla, för ögat välgörande form så inrättade,
att man från hvarje plats för en öfversigt icke blott af
skåde-fàltet (Arena) nedanföre, utan ock af alla öfriga platser, eller
af alla de ringar, på hvilka omkring trettiotusende åskådare
kunna församlade sätta sig: hvad är derom mycket mer att
säga, än — att Romrarne (i fall man för nyttja Sergels något
vilda konstord) förstodo sig på «det tusandjefla» i
architek-turen? — Det berättas, att man vid Pius den Sjettes och
Joseph den Andres härvaro, dem till ära och garnman, uppfyllt
alla denna o vals ringar med menniskor, och så borde man
egentligen få betrakta den. Men då man ej är Påfve eller
Kejsare, hvilket verkligen är skada, så nödgas man hålla till
godo med bara stenhällarne. — En liten af bräder
sammanslagen theater, stående nedanföre vid en brädd af arenan och
liksom i en vrå sammankrupen, säg ömklig ut; jemförd med den
byggnad, inom hvars djup han inneslöts liksom en Jonas i
hvalfiskens buk, föranledde han mången sällsam jemförelse
mellan Förr och Nu. Ett uppspikadt placat förkunnade, att man
der skulle på aftonen fä se roligheter af Arlechino; besattare
var, att man tillika lofvades fö se en känslofull Drain af K
Otze b ue. — Hvaröfver ler mau, hvaröfver gråter man på den
nuvarande tidens trånga, tilltäppta, med dock-lik brokighet
sammanflickade decoratious-theatrar? Öfver ingenting annat, än
den förvandling, som menniskolifvet undergått från naturlif till
kammarlif! — Likväl må man visserligen ej önska sig det
tidehvarf tillbaka, då i denna sköna krater, liksom i en af
titaner smakfullt arbetad offerskål, dagligen frusade blod af
vilddjur, gladiatorer och martyrer, till förlustelse icke blott för
pö-bel, utan för menniskor som gjorde anspråk på den finaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
