Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Som lifvets åldrar och som årens tider,
Jag vexlar hvila, göromål och nöjen.
När morgonrodnan öfver åkerns fält
Går opp och öfver mina hjordars ängar,
Och mellan höga fruktträn fönstren lysa
Af hyddan, der min unga maka slumrar,
Ännu sig drömmande inom min famn:
Jag helsar solen i min vingårdstäppa,
Der jag den första mogna drufvan bryter
Att lägga den på min huldinnas bädd,
Tills hon slår opp det svarta gndaögat.
En herrlig lek, förvisst, är landtmanslifvet:
Tillsamman sköta vi dess alla värf;
Vi stödja rankor, gräfva kring oliver,
Ge mulan foder, skära mais och hvete;
När middagen i skuggan se’n oss jagar,
En hälft af dagens förråd ätes opp,
Den andra skänks åt tiggaren, som nalkas
Och vid Marias namn besvär vår misskund.
Min Rosa slår sitt rosenförkläd ut,
Der gyllne frukters fagra börda doftar,
Och flaskan sparar ej sin lätta dryck,
Som lindrig eld i alla ådror gjuter.
En ny Rinaldo, i Armidas sköte
Jag hvilar hjessan, hör castanien susa-,
Och ofta nog drar Kärleken försorg
Att skäran kommer sent i händren åter.
När qvällens purp or haf omsider svallar
På stjernefästet, som i skymning famnar
De gröna fält, af häckar genomskurna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>