Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
som, genom sitt missförstånd af honom sjelf, förråder sin brist
på sinne för riddardiktens väsentliga egenskaper,
hjeltevil-jans oskuld, kärlekens andakt och godhetens ironi,
tillbakavisas uf ilen ridderlige sjelfparodisten till den hemort,
der hvarken skämtet nr skämt eller allvaret allvar. Blott den
förstår den poetiska ironien, som förstår, att hon i
löjlighetens, ja sjelfva vansinnighetens spegel dock ingenting annat
skildrar och ingenting annat vill skildra, än just det i
menskligheten gudomliga; hvars (här på jorden) evigt ofullkomliga
eftersträfvanden att försinnliga sin medfödda urbild, utgöra
icke blott den tragiska, utan ock den tragi-komiska sidan
af Lifvet och Historien. Endast den, som begriper detta,
begriper ock Cervantes’ roman och hela den romantiska verlden.
Denna verld har för öfrigt, icke längesedan, af åtskilliga
akal-der ånyo blifvit oss öppnad: företrädesvis må man bland dessa
nämna Goethe, Novalis, Tieck, Fonqué, Scott och Uhland.
På olika vägar, dem vi kanske framdeles få tillfälle att
särskildt beledsaga med vår uppmärksamhet, sammanträffa de
likväl alla vid det gemensamma målet. Det är, i sanning, hög
tid att skaldekonsten åter tager poesiens urgamla rike i
besittning: och dervid är, naturligtvis, för hvarje sann konstens
idkare uppgiften icke att härma nämnda (eller några andra)
skalder; men väl att söka närma sig till b am ma mål, fastän
på egna vägar. Ty vitterhetens började reformation, som
oupphörligt framskrider, går bland annat derpå ut, att genom
enhet i allt väsentligt göra all egoism i konsten till intet
och alla se c t-välden omöjliga.» (Not ur Svea, Vn.)
Sid. 378. Mezzofanti talade några år efter Atterboms besök svenska
med färdighet. M. dog, som kardinal, i Neapel 1849.
„ 419. En här i Rom boende ung tysk Urd, Bunsen.
Bunsen (Christian Karl Josias), en af Tysklands
utmärktaste statsmän och lärde, är född 1791. Studerade vid Marburga
och Göttingens universiteter, och erhöll 1811 en lärareplata
vid gymnasiet i Göttingen, men afstod från denna för att
undgå inträde i westfalisk stats-tjenst, och begaf sig, för fortsättning
af sina filologiska studier, först till Holland, sedan till
Köpenhamn, der han studerade isländska under ledning af Finn
Mag-Husen. Vistades sedan cn kort tid i Berlin, och begaf sig
hJniwoit till III tlfeii |||Bi|ll (Kk ini| ku Hilla fartirufc) ålict, au emun (llsttt aM
Mil irrt lyfut ujju mil. i> ,u uknliin flckrri <« (iHMrtft CkenMtt, fcu him m*
«hu naiarn tflfrtimmiutir."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
