Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalins senare lefnadsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att förråda med pennan. Möss-partiets ändtligen afgjorda seger
vid riksdagen 1765, och de derutur följande stegrade oredorna,
upplefde han icke. Han såg ej Gustafs revolution och första,
lyckosamma regeringstid: men undgick jemväl, att se det
hemska uppflammandet af detta onaturliga hat, hvarigenom
drottningen beredde, i så väsendtlig måtto, både sin sons och hans
sons hemfallande åt olyckans makter. Han egnade nu sin
allvarsamhet — med åtminstone få undantag — helt och hållet
åt sitt rikshistoriska verk, och sin skämtlust åt allahanda
tillfällighetsvers till hof- och sällskaps-rolighet (hvaribland ock
många prosaiska stycken finnas). Han var en af de största
rimmarmenniskor, som nånsin funnits; dock ej muntligen, utan
skriftligen, så ofta man lade för honom penna och papper. I
sådan författning skref han framför en samling af visor, till en
af hofvets grefvinnor:
Bort allt, hvad sinnen trumpna görl
Bort, philosophers djupa tankar!
I denna krets ej annat vankar,
An hvad vår håg till nöje rör.
Förnuftet vill ha lif och föda
Af annat, än det tvära gräl,
Som kan försvaga kropp och själ,
Och mjelten som en fluga döda:
Det bästa vett vill gerna le,
Och stundom följa poesier,
Att i små vittra fantasier
Båd* himmel, jord och afgrund se;
Det gudaspråk poeter bruka
Kan mod i matta hjertan ge,
Och derhos hårda klippor mjuka.
Liksom på sköna blomsterfält
Herdinnan prydnad sammansöker;
Det sker med smak, det går så snällt,
Och stundom hon sin täckhet öker:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
