Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalinske Smaklärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
imitatio) äro der ej ännu bragta till sin höjd»; och
hufvudorsaken dertill anser han ligga i bristen af en allmän och på
säkra grunder stödd granskning. — Med detsamma har han
meddelat oss afsigten och måttstocken för de kritiska
bemödanden, med hvilka han deltog i Gjörwells och flera andra af
sin samtids litterära tidskrifter. Hans sätt att behandla den
sjelf theoretiserande Bränder*), — misslyckad hjelteqvädare
och sorgspels-forfattare,- — väckte i den tiden stort uppseende,
genom en då ännu ovanlig stränghet; med hvilken han syntes
mångom inblanda förmycket allvar i sådant, som ju ändock
vore blott en «vitter lek». Hans försök, att eklektiskt
samman-jemnka Batteux och Baumgarten, vittnar åtminstone om den
insigt, att all vitter granskning bör utgå från grunder, som i
konstens innersta väsende uppdagas af en filosofisk blick. Hans
prosa är manligt vacker.
Det om Bergklints kritik yttrade kan jemväl, nästan helt
och hållet, gälla om Regnérs**) i tidskriften «Svenska
Parnassen» (1784—86); till hvilken ock Bergklint lemnade
bidrag. Skillnaden ligger blott i olikheten mellan personerna.
Troligen var i Bergklint, från begynnelsen, en större ansats till
poet; än i Regnér; deremot synes denne varit öfverlägsen i
humanistisk lärdom. Regnér ägde, liksom af Greklands och Roms
vitterhet, så äfven af Italiens, Englands och Tysklands, en
kännedom, som var utomordentlig i en tid, der flertalet, utom
några latinska auctorer, studerade ingen annan vitterhet, än den
fransyska. Det allmänna kritiska sträfvandet var hos Bergklint
och Regnér likartadt; men antog hos den senare ett mindre
modigt och afgörande lynne. Det bör alltid lända «Svenska
Parnassens» utgifvare till beröm, att han ville, med
upprigtiga-ste kärlek för vitterheten i allmänhet och särskildt den
fosterländska, befrämja den genom en tidskrift, hvilken så i
afhandlingar och recensioner, som i urvalet af upptagna poemer, ginge
*) Den äldre Skjöldebrand.
**) Regnér, Gustaf: född i Östergötland 1748;
expeditions-secreterare; död i Stockholm 1819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
