Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf den Tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till ett rum: och om det höga värde såsom sådana, hvilket
särdeles de vigtigaste af dessa tal äga, torde nu knappast mer än
ett omdöme fällas. Åtminstone bedömma dem på lika sätt
alla de, som förmå uppskatta en språkfägring, hvars egentlighet
består i att med eld och raskhet uttrycka ädla tankar af
manlig fosterlandskärlek och ridderlig lyftning. Om «Personalierna
öfver Konung Adolf Fredrik» och «Äreminnet öfver Torstenson»
kan visst med grund sägas, att bägge lemna rum åt en och
annan ouppfylld önskan: dock återfinnes äfven i dem samme
vältalare med nöje. Större skiljaktighet torde yppa sig
angående värdet af skådespelen; och sannolikt är mången hugad att
tillkänna dessa, ehuru enkom tillhöriga vitterheten, ett
inskränktare mått af ästhetisk förtjenst. Till antalet elfva, kunna de
icke heller sins emellan vara samtligen jemngoda. Mycket kan
ock vid dem alla saknas, i synnerhet då man läser dem: man
tycker då esomoftast, att både idealiteten kunde vara sannare
och realiteten gedignare; så i poetisk, som i historisk och
psychologisk hänsyn. Men allasammans intyga ändock en afgjord
dramatisk, och enkom theatralisk, talent; noga taget, en större,
än som fanns hos någon i hans omgifvande skaldekrets.
Kompositionen utmärker sig öfverhufvud genom fyndig och klar
plananläggning, sinnrik uppställning och alltid på effekt
välberäknad tillställning, med en utveckling, som, lifligt
framskridande, på skådebanan städse underhåller interesset. För dessa
dygder böra synnerligen dramerna «Helmfelt» och den
«Svartsjuke Neapolitanaren» berömmas. Likaså komedierna
«Bedragne Bachan» och «Den Ena för den Andra», som äro
stycken af qvick munterhet och intagande glädtighet.
Egentligen syftade Gustaf, liksom i hela sitt lif, så äfven i sin konst,
— och alltså framförallt i de stycken, på hvilka han sjelf lade
högsta vigten, — åt det historiskt-romantiska; hvilket dock,
onekligen, för hans behandling oftast förvandlade sig till ett
blott opera-messigt heroiskt. Men detta, tillika med hans
diktförmågas art att i allmänhet stanna vid blotta utkast eller
contour-teckningar, lände honom, såsom naturligt var, just vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
