- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
522

(1928) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hårdagad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



hårdagad – 522 – håv

                niederdrückend; det skall komma att kännas -t för

                honom es wird ihm hart ankommen; han har

                blivit -t prövad er ist schwer geprüft worden,

                er hat schwere Prüfungen durchmachen,

                bestehen el. erfahren müssen, es sind schwere

                Prüfungen über ihn gekommen; det skall

                sitta -t åt es wird schwer fallen el. viele

                Mühe kosten; febern satte -t åt honom das

                Fieber setzte ihm sehr zu; ta icke allting så -t

                nimm nicht alles so schwer; han tar sig -t av

                fördusten der Verlust geht ihm nahe; taga -t

                åt sig äv. wehleidig sein.

                7. osårbar fest, stich-,

                hieb-, kugel|fest.

        -agad, a. schwer zu erziehen.

                dick|fellig, -häutig, verhärtet,

        -barkad, a.

                hartrindig, bildl. rauh, ungeschlacht,

        -bränd,

                a. hartgebrannt,

        -handskar, pl. Taga i med

                ~, na mit der größten Strenge verfahren, zu

                strengen Maßregeln seine Zuflucht nehmen,

        -het, Härte f. hårdhjärtenhet Hartherzigkeit f.

                Ståle~ färgernas, tonernas m. m. ~ Härte des

                Stahles, der Farben, Töne m. m.; genom

                behandling med bomolja och saltvatten kan

                åstadkommas god hos stålet man kann gute

                Härten des Stahls durch Behandlung mit

                Baumöl und Salzwasser erzielen,

        -hetsgrad,

                ⚙ Härtegrad m.

        -hetsskala, min. Härteskala f.

        -hjärtad, a. hartherzig,

        -hjärtenhet,

                Hartherzigkeit f. -hän|d a. hart, grob, derb, unzart,

                ibl. kräftig. Röna en ~ behandling hart

                behandelt werden; han är ~ så att det förslår

                F wo er hinfaßt, da wächet kein Gras; var

                inte så ~! drücke mich nicht so fest! faß

                mich nicht so fest el. derb an m. m.; taga

                -t i ngn e-n fest el. derb anfassen,

        -händhet,

                Härte f. Unzartheit, Grobheit, Derbheit f; jfr

                äv. föieg. -hänt(het), se -händ(het).

        -knut, fester

                Knoten. Knuten med ~ fest geknotet,

        -koka,

                tr. hart kochen el. sieden,

        -kokad, p. a.

                hart|gekocht,

        -gesotten, -livad, a. hartleibig,

        -låt, a. 1. schwer zu [ver]schließen.

                2.

                schwer zu lesen,

        -malm, bergv. Harterz n.

        -munt, -mynt, a. hartmäulig.

        -na¹, intr. hart

                werden, erhärten,

        -nackad, a. hartnäckig,

        -nackenhet, Hartnäckigkeit f.

        -nad, -en, -er,

                Verhärtung f.

        -nande, Hartwerden, Erhärten n.

hår‖draga, tr. 1. eg. an den Haaren zausen el.

                zerren.

                2. bildl. bei den Haaren herbeiziehen,

        -dragen, p. a. bei den Haaren herbeigezogen,

        -dragning, 1. Haar|zausen F Haarziep m.

                2. bildl. återges med omskrivning, jfr -draga 2se äv.

                -klyveri.

hård‖saltad, a. stark gesalzen,

        -sint, a.

                hart|herzig,

        -sinnig, -sinthet, Hart|herzigkeit f.

                -sinn m.

        -smält, a. 1. om föda

                schwerverdaulich.

                2. om metaller schwerflüssig.

        -spelt, p. a.

                Pianot år ~ das Klavier spielt sich schwer.

        -stekt, a. hartgebraten,

        -sövd, a. Vara ~

                fest schlafen,

        -trampa, tr. festtreten, ~d

                snö festgetretener Schnee.

hårduk, Haartuch n.

                hårdvall, trockne, hochliegende Wiese.

hårl|fin, a. haar|fein,

        -klein, -fläta, Haarflechte

                f. hängande bak [Haar-]Zopf m.

        -frisör, Friseur

                w, ibl. Haarkräusler m.

        -frisörska, Friseuse f.

        -fällning, Ausfallen n der Haare,

        -färg,

                Haarfarbe f.

        -fåte, Haaransatz m. Haargrenze

                f. Rodna upp till ~t bis über die Ohren rot

                werden, über und über erröten, F puterrot

                werden.

hårig, a. haarig, behaart, i sms.

        -haarig, -het,

                Behaarung f.

hår‖kam, Haarkamm m.

        -klippning,

                Haarschneiden n. -klippningsmaskin,

                Haarschneidemaschine f.

        -klyvare, Haar|klauber,

                -spalter, Silben|klauber, -Stecher m.

        -klyver|,

                -et, -er, Haar|klauberei, -spalterei,

                Silben|klauberei,

        -stecherei, Tüftelei, Klügelei,

                Spitzfindelei f. Komma med, inlåta sig på ~er

                Haare klauben el. spalten, tüfteln, klügeln,

        -klädsel, Haar|tracht f. -putz m.

        -knut,

                Haarknoten m.

        -korg, Nest n.

        -kors, vetensk.

                Fadenkreuz n.

        -kärl, Haar|röhre f. -röhrchen n.

        -lock, Haarlocke f. som ligger kokett ner i pannan

                Schmachtlöckchen n.

        -lugg, herrar Tolle f.

                damer Stimlöckchen n.

        -läkare, Spezialarzt m

                für Haarkrankheiten,

        -lös, a. haarlos,

        -manet,

                zool. Cyanea capillata Haarqualle f. -mUSkel, anat.

                Haarmuskel m.

        -nate, bot. Ruppia maritima Sålde

                f

        -nål, Haarnadel f.

        -nät, 1. Haarnetz n.

                2.

                vetensk. Fadennetz n.

        -olja, Haar[öl ~ -balsam

                m.

        -papill, anat. Haarpapille f.

        -pinkning, läk.

                Haarharnen n.

        -piska, Zopf m.

        -pomada,

                Haarpomade f.

        -prydnad, Haar|schmuck,

                -putz m.

        -pung, Haarbeutel m.

        -rem, vetensk.,

                veter. Haarkleid n. Håtarna ha dålig ~ die

                Pferde sind schlecht im Haar,

        -resande,

                a. haarsträubend. Det år äv. die Haare

                stehen el. steigen e-m zu Berge, das macht

                die Haare sträuben,

        -rik, a. reich mit

                Haaren bewachsen,

        -rot, Haarwurzel f.

        -för, fys.

                Haarröhrchen n.

        -förskraft, fys.

                Haarröhrchenanziehung f.

        -förskärl, Haar-,

                Kapillar|gefäß n.

        -s|bredd, Haarbreite f.

        -serv, bot.

                Zannichellia f.

        -sida, Haarseite f.

        -sikt,

                Haarsieb n.

        -slida, anat. Haarbalg m.

        -s|mån,

                Haar|breit n. -e f Ej en ~ kein Haarbreit;

                ej en bättre um kein Haar besser; icke

                vika en ~ keinen Finger breit nachgeben,

        -stjärnor, pl. zool. Antedon Haarsterne (pl.).

        -strå,

                Haar n.

        -säck, se -slida.

        -test, Haarzotte f.

        -tinktur, Haartinktur f.

        -tofs, Haarbüschel m

                o. n. bot. äv. Haarschopf m.

        -tång, Brennschere f.

        -valk, Haarunterlage f.

        -vatten, Haarwasser n.

        -växt, Haarwuchs m. Yppig starker H., it.

                reiche Haarfülle,

        -växtmedel,

                Haarwuchsbeförderungsmittel n.

        -ömsning, Haarwechsel m.

håskärding, -en, -ar, zool. Scymnus borealis Eishai m.

håv, -en, -ar, 1. Hamen m. äv. för insekter

                Kescher m.

                2. kyrkhåv Kling[el]beutel m.

                med ~en a) eg. mit dem Klingelbeutel

                herumgehen ; b) bildl. nach Lob haschen; nu går

                du med nun willst du e-e Schmeichelei

––––

¹ ² ³ ⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:24:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/auerbach/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free