Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - svärmande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svärmande – 1205 – sydianning
herschwärmen; b) tr, omkring ngn e-n
umschwårmen.
-ande, Schwärmen,
Umlier-schwärmen, Herumschwärmen n.
-anfall, ⚔
Schwärmattacke f.
-ar|ande, se följ. 1. -are,
1. Schwärmer m.
2. fyrv. äv.
Schwärmerrakete f.
-ar|fjäril, zool. Sphinx Schwärmer m.
-eri, -en, -er, Schwärmerei f.
-ersk|a, -an,
-or, Schwärmerin f.
-isk, a. schwärmerisch,
-ning, Schwärmen, Ausschwärmen n.
-nings|tid, Schwärmzeit f.
svärmo[de]r, Schwiegermutter
svärmspor, bot. Schwärmspore f.
svär‖old(al), m sfär|oid(al).
-olit, se sfär|olit.
svärson, Schwiegersohn m.
svärt‖a, I.1. -an, O, avart färg Schwärze f.
2. -an,
-or, zool. Oidemia fusca Samt-, Sammet|ente f.
Vitnackad ~ o. perspicillata Brillenente.
II¹. tr.
schwärzen, schwarz machen, bildl.
anschwärzen, äv. schwärzen. ansiktet sich (dat.) das
Gesicht schwärzen; ~ formen ⚙ typ. Farbe
el. Schwärze auftragen. – Med beton. adv. ~
ifrån tig abschwärzen. ~ ned ä*. bildl., se
~ II.
-ande, Schwärzen n. bildl.
Anschwär-zung f.
-ning, Schwärzen n. Schwärzung f.
sväv‖a¹, intr. schweben, i stor fara in
großer Gefahr schweben; ~ i luften äv. bildl.
in der Luft schweben; i skyarna in den
-Wolken schweben; hon ~de inte ett
ögonblick i tvivel om vad ... sia schwankte keinen
Augenblick darüber, was ...; han ~de i sina
uppgifter er machte schwankende Aussagen,
er schwankte el. war schwankend in seinen
Aussagen; ~ mellan fruktan och hopp
zwischen Furcht und Hoffnung schwanken el.
schweben; ~ mellan liv och död zwischen
Leben und Tod schweben; ordet ~r på
mina läppar das Wort liegt mir auf der
Zunge; han ~de på målet seine Stimme
war unsicher; ~ över marken über der Erde
schweben; hans blick ~de över staden sein
Blick schweifte über die Stadt, – Med beton.
adv. ~ bort davonschweben; luftskeppet
~de bort ur hans åsyn das Luftschiff
entschwebte seinen Blicken, fram hervor-,
herbei-, dahin|schweben; hon ~de fram
över golvet sie schwebte über den Fußboden
hin. Det ~rför mig, att ... es schwebt mir
vor, daß ...; bilden för mig das Bild
schwebt mir vor den Augen, ~ igenom a)
intr. durchschweben; a) tr. durchschwében.
~ in hineinschweben, ned hinab-, herab-,
nieder|schweben. ~ omkring
umherschweifen; ~ omkring ngt etw. umschwében. upp
auf-, empor|schweben. ~ ut hinaus|schweben,
-schweifen, i tal abschweifen; blicken ~r ut
i fjärran der Blick schweift in die Ferne
hinaus; han lät blicken ut över staden er
ließ den Blick über die Stadt [hin]schwei-fen;
hon ~r ut ur rummet sie schwebt aus
dem Zimmer,
-ande, p. a. schwebend, osäker
unbestimmt, unsicher. fråga, underhand-
ling schwebende Frage, Unterhandlung;
processen år ännu der Prozeß ist noch
in der Schwebe el. schwebt noch; ~ skuld
schwebende el. flottierende Schuld,
-ning,
Schweben n. mus. Schwebung f.
sy³, (~dde, ~tt; tr. o. intr. nähen, kläder
schneidern, brodera sticken. Hon går bort
och ~r (1 hemmen) sie schneidert außer dem
Hause; hos vilken skräddare låter ni bei
welchem Schneider lassen Sie arbeiten? låta
~ [sig] en rock hos ngn bei e-m e-n Bock
machen lassen; färdig att ~s ⚙ nadelfertig;
blusliv ~tt i veck in Falten abgenähte Bluse;
~ på ngt an etw. (dat.) nähen m. m.: på
maskin auf der Maschine nähen. – Med beton.
adv. ~ av abnähen, brodera absticken, ~ fast
festnähen, annähen; ~fast en knapp i
rocken åt ngn e-m e-n Knopf an den Kock
nähen. ~ n. se ~ fast] i en ny knapp e-n
neuen Knopf annähen, ~ igen ett hål ein
Loch zunähen, ett riret bäi e-n Biß
zunähen. ~ ihop bitarna die Stücke
zusammennähen; ~ ihop ett hål, so ~ igen; ~ ihop
ett sår e-e Wunde zunähen el. vernähen; han
~dde åter ihop mitt sår er nähte meine
Wunde wieder zusammen. in einnähen.
~ om umnähen; ~ om ngt till ngt etw. zu
etw. umnähen. ~ på a) tr. aufnähen; på
spetsar på en klänning Spitzen auf ein Kleid
nähen; b) intr. (av alla krafter) zunähen, ~ till,
so ~ igen, ~ upp auf-, ver|nähen. över a)
übernahen; b) med det pisjdda som obj.
ubernähen ; ~ över knappar med kläde Knöpfe
mit Tuch beziehen,
-arbete, Näharbeit,
Näherei f.
-ask, Nähkåtchen n.
-ateljé,
Damenschneiderei f.
sybarit, -en, -er, Sybarit m. -en, -en,
-isk, a.
sybaritisch.
syllbehör, Näh|utensilien, -materialien (pl.),
Nähzeug n. post på sömmerskerftkning zutaten
(pl.). -behörs|affär, -behörs|handel, Band- und
Kurzwarenhandel, Posamentierwarenhandel
m.
-bord, Nähtisch m.
-båge, Stickrahmen m.
syd, a) oböjl. väderstreck Süden (förk. S) m;
b) -en, O, vind Süd m. -[e]s, -e, jfr nord.
Sydafrika, npr. Südafrika n.
sydafrikan, Südafrikaner m.
-sk, a.
südafrikanisch.
Sydamerika, npr. Südamerika n.
sydamerikan, Südamerikaner m.
-sk, a.
südamerikanisch.
Sydasien, npr. Südasien n.
Syd‖australien, npr. Südaustralien n.
-europa,
npr. Südeuropa n.
syd‖europé, Südeuropäer m.
-europeisk, a.
sydeuropäisch,
-frukt, Südfrucht f.
-gående,
p. a. nach Süden gehend, südlich, Süd-,
-kust, Südküste f.
-lig, a. südlich,
-lighet,
r Südlichkeit f.
-ländsk, o. südländisch,
-ländsk|a, -an, -or, Südländerin f.
-länning,-en,
-ar, Südländer m.
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>