- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
1440

(1928) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vind ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



vind – 1440 – vindsvåning

1. vind, -en, -or, 1. Wind m. stom Sturm m.

                God (gynnsam), rum, skral, svag ~ ~

                günstiger, raumer, knapper, schwacher Wind;

                skaparp (hitande) ~ scharfer el. schneidender

                Wind; stadig fester el. stehender Wind;

                snahh som ~en mit der Schnelligkeit des

                Windes, windschnell; driva ~ för väg ein

                Spiel der Winde und Wellen sein; låta allt

                gå ~ för väg alles drunter und drüber

                gehen lassen, alles verkommen lassen; Wnna

                sina barn (sin egendom) m. m. för våg seine

                Kinder (seinen Besitz) m. m. verkommen

                lassen el. ihrem (seinem) Schicksal

                überlassen ; ha i seglen den Wind in die

                Segel haben; fartyget har ~en rakt akterifrån

                das Schiff hat den Wind gerade in dem

                Rücken; skingras för alla ~ar in alle

                Winde zerstreut werden el.

                auseinanderfliegen; fanorna vaja för ~en die Fahnen

                wehen im Winde; högt i ~en å* dicht am

                Winde; arbeta sig upp i ~en äv den Wind

                abkneifen; hålla (segla) upp i ~en hart

                am Winde liegen; man vänder fartyget upp

                i ~en man wendet das Schiff in den Wind;

                rakt mot ~en ~ dem Winde gerade

                entgegen; skyddad mot ~en wind geschützt.

2. vind, -en, -ar, i hus 1. Boden m. på teater

                Schnürboden m. Gå upp på ~en auf den

                Boden gehen.

                2. Dachstuhl m.

                8. vind, -en, -ar, se -spel,

                4. vin|d, a. schief, verzogen, windschief. Träet

                har blivit -t das Holz hat sich krumm

                gebogen.

1. vind|a, -an, -or, bot. convoivului Winde f.

                Skogsås; snär~ c. sepiam Zaunwinde;

                åker~ O, arvensis Ackerwinde.

2. vinda¹, intr. a–´, ~ med ögonen schielen;

                hon ~r med (pä) ena ögat sie schielt auf

                dem e-n Auge.

3. vind‖a, I.-an, -or, se nystfot.

                II¹ tr.

                winden. Jtr

                2. linda

                II. – Med beton. adv. ~ av

                abwinden, ~ speiet runt ⚓ einhieven,

                einwinden. ~ upp aufwinden. sig, refl. sich

                schlingen, om um.

vindare, ⚙ tjrr. Winder m.

vindjjblommfg, a. ~a växter bot. Windblütler

                (pl.), windblütige Pflanzen,

        -bro, lieh-,

                Zug, -brücke f.

        -brunn, liehbrunnen m.

        -brygga, se -bro.

vind‖böjt|el, -elw, -lar, bakverk o. bildl.

                Windbeutel m.

        -drivare, treibendes Schiff,

        -drivas,

                tr. dep. (vom Sturme) verschlagen werden,

        -driven, p. a. (vom Winde) verschlagen. Bliva

                ~ äv. abtreiben.

vind|el, -eln, -lar, Windung f.

        -trappa,

                Wendeltreppe f. gewundene Treppe.

vind‖fana, Wind-, Wetter|fahne f.

        -fläkt,

                Lüftchen n. Hauch m.

        -flöjel, äv. bildl.

                Wetter|hahn m.

        -fahne, Windfahne f.

        -fång, -et, -,

                1. Windfang m.

                2. i ur Flügelrad n.

                Windfang m.

        -fälle, -t, -n, Windjbruch,

        -fall,

                -schlag m. -försträvning, ⚙ byggn.

                Windverband m.

        -grotta, se -håla.

        -hastighet,

                Windgeschwindigkeit f. Geschwindigkeit des

                Windes,

vindhet, Windschiefheit f.

vind‖hjul, ⚙ Windrad n.

        -håla, Windjgrotte,

                -höhle f.

vindicer‖a¹, tr. beanspruchen, zurückfordern.

                ~ ngt ät ngn e-m etw. zusprechen, beilegen

                el. vindizieren.

        -ing, Zurückforderung,

                Vindizierung f.

vindikation, -en, O, Zurückforderung,

                Vindikation f.

        -s|talan, jur. Eigentumsklage f.

vind‖il, Stoß wind m. ⚓ Bö f.

        -karta,

                Windkarte f.

        -kast, Windstoß m.

        -kittel, ⚙ å brand,

                spruta Windkessel m.

        -kul, -kåre, se -kast.

vind|ad, p. a. ~ trappa, so vindeltrappa,

vindlina, Winde|seil, -tau n.

vindling, -en, -ar, Windung f.

vind‖lös, a. windstill,

        -motor, ⚙ Windmotor

                m.

        -mätare, Windmesser m.

vindning, 1. Winden n.

                2. tr. ⚙ Windung f. i

                snäckor äv. Umgang m.

                3. med ögonen Schielen

                n.

vind‖nött, p. a. ~a stenar geol.

                Kantengeschiebe (pl.).

        -pust, se -fläkt.

                vin‖dragare, [Wein-]Küfer m.

        -dragar|lag, -dragar|skrå, Küferinnung f.

        -drav, Weintreber,

                Trester (pl.).

        -drickning, Weintrinken n.

vind|riktning, Windrichtung f.

vindrinkare, Weintrinker m.

vindros, Windrose f.

vin‖druva, Weintraube f.

        -druvkur, druvkur.

        -druv[s]|klase, Weintraube f. -druv[s]|kärna,

                [Wein-jTraubenkern m. -druv[s]|saft,

                Traubensaft m.

        -drägg, Weinhefe f.

vindrätt, adv. äv vor seinem Anker aufgedreht,

                auf den Wind liegend,

vinds‖dörr, Bodentür f.

        -fönster, Bodenfenster,

                Dachfenster n.

        -glugg, Dachluke f.

vind‖sida, Wind-, Wetter|seite f.

        -skala, meteor.

                Windskala f.

vinds|kammare, Dachkammer f; jfr -kupa.

vindskev, a. windschief, ~ yta mat. schiefe ci.

                windschiefe Fläche,

vinds‖kontor, Bodenraum, Verschlag w. .

        -kupa,

                Dachstube, Mansarde f. -kupe|fönster,

                Dachfenster n.

        -loft, Bodenraum, Boden m.

vindsnabb, a. windschnell, schnell wie der

                Wind, ~ äv. mit Windesschnelle,

vind‖spel, Winde f.

        -spelare, .o -böjtel.

vindspole, zool. Namenius arqnatus großer

                Brach-vogel.

vindsrum, 1. eg. Bodenraum m.

                2.

                Dachstübchen, Mansardenzimmer n.

vindstilla, -n, O, Windstille f. Flaute f.

                vindstock, ⚙ vid bygge Haspelbaum m.

vindstrappa, Bodentreppe f

vind‖styrka, Stärke f des Windes, Windstärke.

        -stöt, Windstoß, Stoßwind m.

vindsvåning, Dachwohnung f.

––––

¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:24:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/auerbach/1450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free