Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 C. HALLENDORFF
rättigheter och makt gent emot hertigen af Holstein-Gottorp
éj så mycket på grund af direkta egna intressen därvid som af
fruktan för de följder, häraf kunde härflyta. En väsentlig
maktförskjutning kunde här lätteligen vållas för de intresserade parterna.
Särskildt var det att befara, att Fredrik Illrs tilltagsna grannar
i väster, kurfursten af Hannover och hertigen af Celle, skulle
betjäna sig af en uppstående oro inom den Nedersachsiska kretsen
för att vidga sina besittningar — kanske på Brandenburgs
bekostnad, om furstarne kommo att tillhöra skilda partier.
Till allt detta kom en omständighet, hvilken under dessa
kabinettspolitikens dagar ej kunde tillmätas någon afgörande vikt,
men hvilken likväl utöfvade en viss hejdande verkan. I juli 1696
hade kurfurst Fredrik för ännu tio år förnyat 1686 års
defensivallians med Karl XI, genom hvilken de båda furstarne lofvade
hvarandra vid behof en hjälpsändning af 6,000 man att använda
inom det tyska rikets gränser. Denna allians, hvilken Karl XII
efter sitt trontillträde d. 23 juni 1698 (g. st.) för sin del
formligen bekräftade Ä, hade öfvat väsentligt inflytande på kurfurstens
hållning i de holsteinska tvisterna, och dess bestämmelser i denna
punkt syntes fortfarande vara enliga med hans intressen. I öfrigt
hade den situation, för hvilken allianstraktaten ursprungligen
afslöts, undergått betydande förändringar redan när den förnyades
— såsom af traktatens något ändrade lydelse och af
underhandlingarna vid detta tillfälle framgår3 — och än mera förändrades
ställningen under de närmast följande åren. Hvad som skulle
blifva af den stora antifranska sammansättning, till hvilken
Brandenburg slutit sig, var efter Rijswijk-freden ovisst. Flere af de
gamla bundsförvanterna underhandlade hvar för sig med
Frankrike; äfven kurfurst Fredrik var kanske ej ohågad att vända sig
1 För Brandenburgs politik i den holsteinska tvisten finnas belysande drag-
hos L. Stav tnow, Sveriges politik vid tiden for Altonakongressen i6$6 — 8p
(i Svensk Historisk Tidskrift, 1895) samt hos E. Olmer, Kristian V:s öfverfall
på Holstein-Gottorp vid Karl Xis död. (Svensk Historisk Tidskrift, 1898).
1 1686 års allianstraktat och 1696 års förnyade traktat äro i sammandrag
tryckta hos Mo er ner, Brandbgs Staatsverträge, s. 478 f. och 618 f. Karl XH:s
bekräftelse se ibm s. 638.
8 Dessa underhandlingar äro — dock ofullständigt — behandlade hos O.
Malmström, Nils Bjelke såsom generalguvernör i Bommern 1687—97 (Lund
1896) s. 161 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
