- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
145

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.145

form, knäppte bandoläret på honom och satte geväret
i hans händer. Lyckligtvis var trädgården belägen vid
en mycket ödslig gata, ingen såg hur vi reste karlen
upp och gjorde begripligt för honom att vi nu skulle
marschera hem.

"Kommende-era bara! En tapper soldat följ-er,"
hickade han.

"Framåt, marsch!" skrek jag och satte tåget i gång;
soldaten slingrade fasligt. "Ut med stegen, fort, takt,
to!" röt jag, då vi kommo på vägen, som för hit. Han
lydde, och i bästa ordning, men i sträck-marsch tågade
vi hit till den lilla porten. "Still, på stället hvila,"
hviskade Peter lärling och stälde soldaten emot muren,
medan jag ringde på portklockan. "Två målare och en
sudd!" sade jag till vaktknekten, som tog emot oss,
han skrattade och sade: "den der har blifvit bra
påstruken, väl att det ej är en af oss, som soldaterna så
gerna vilja topprida. — Betäckning, ut för en full
soldat!" ropade han derpå till yttre posten, som,
svärjande, betraktade vår ädelmodige vän och bror."

Skratt och bifall belönade målaren. Lille kamrern,
hvars tur det nu var att berätta, fruktade, att den lilla
historia, med hvilken han ämnade uppvakta, torde vara
bekant för några af oss, ty den hade blifvit omtalad
inom fängelset redan under förmiddagen, ehuru
direktören förbjudit bevakningen att utsprida de närmare
omständigheterna vid "Skepparens bergtagning".

Yi erkände vår okunnighet; vi visste endast, att
"skepparen" kommit i cell för någon stöld från
direktören, men ingenting vidare.

"Som ni troligen komma ihåg," sade lille kamrern,
"så är skepparen en för fjerde resan stöld med inbrott
straffad, benådad lifstidsfånge, hvilken är här i
egenskap af försvarslös. På grund af de vackra betyg han
medförde från lifstidsfängelset, blef han antagen till
direktörens uppassare. Man glunkar om, att den stolta
fröken deruppe ej tål fångar och att hon ej gerna ser,
att vi springa i trapporna till herrskapernas våningar;

Brott och Straff. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free