Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.151
att jag nedslog min, och en blygselrodnad öfver mina
skamliga tankar uppsteg på mina kinder; hon vände sig
lugnt om och gick bort till sin far: "Då du slutat,
pappa, kommer jag igen." Hon lade bindlarne på en
stol och lemnade rummet, men jag stannade länge
deruppe och arbetade med chefen; hans dotter kom då
åter in: "Timman är länge sedan förbi, då andra
förband skola läggas på, du måste uppskjuta skrifningen
en stund," sade hon i bestämd ton.
"Ja, kära barn! Du får gå ut en stund, Länder,
men ej ner i fängelset, ty vi måste sluta det här."
Jag steg upp för att gå ut i tamburen.
"Herrn torde gå in i förmaket, grötomslagen äro
snart ombytta. Karin, bjud herrn en stol och kom så
hit med gröten!" befalde fröken lika lugnt, som om
hon bjudit en eller annan obekant like att taga plats
i det prydliga förmaket, hvarest jag en lång stund
befann mig helt allena och fullkomligt förvirrad af det
bemötande jag här rönt. Slutligen öppnades en annan
dörr till ett inre rum och en ännu ung, vacker, men
mycket blek dam trädde in i förmaket. Yid min åsyn
uttryckte hennes ansigte den största fasa, hon uppgaf
ett qväfdt skrik och vacklade tillbaka mot dörrposten;
jag gjorde en rörelse, för att skynda henne till hjelp,
men en åtbörd af afsky fastnaglade mig på min plats.
Fröken tycktes hafva hört det qväfda ropet, ty hon
öppnade hastigt förmaksdörren, och då hon såg den
scen jag nyss beskrifvit, vände hon sig hastigt om och
sade: "Det var ingenting, pappa, men jag skall se om
mamma är vaken". — Hon stängde dörren, skyndade
hastigt förbi mig bort till den skälfvande damen, som
krampaktigt höll sig fast i dörrlåset. "Förlåt, kära
Klara, jag trodde ej du skulle vakna så snart!" bad
hon i kärleksfull ton, och, fattande henne om lifvet,
förde hon den sjuka tillbaka i det lilla rum, vid
hvars tröskel hon förblifvit stående, slagen af fasa vid
min åsyn.
Direktörens stämma kallade mig till fortsättande
af vårt arbete, och då det var slut, inkom Karin med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
