Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
självmord, medan självmordsförsök förlorat
tidningarnas intresse och ej ägnas större uppmärksamhet än
de fylleriförseelser, som polisdomstolarna handlägga.
Rätten behandlar också dessa fall med samma
snabbhet och likgiltighet.
Jag erinrar mig ett sådant fall, som jag hörde i
Thems polisdomstol.
Jag brukar berömma mig av att ha goda ögon och
öron och en skarp iakttagelseförmåga, men jag måste
tillstå, att medan jag stod i den nämnda rättssalen
gick allt runt för mig på grund av den
häpnadsväckande fart, varmed man lät fyllerister, bråkmakare,
lösdrivare, slagskämpar, kvinnomisshandlare, tjuvar och
tjuvgömmare, spelare och skökor passera
rättsproceduren. Skranket var placerat mitt i salen, där ljuset
var starkast, och in och ut defilerade män, kvinnor
och barn i den följd som utslagen ropades upp från
myndighetspersonernas läppar.
Jag stod ännu och funderade över ett fall rörande
en tvivelaktig tjuvgömmare, som hade åberopat, att
han inte kunde arbeta så hårt, som det var nödvändigt
för att försörja sig, hustru och barn och som blivit
ådömd ett års hårt straffarbete, då en ung man på
omkring tjugo år trädde fram för skranket.
Jag uppfattade hans namn. Det var Alfred
Free-man, men jag hörde inte, vad han var anklagad för.
En stor, fyllig kvinna seglade in i vittnesbåset och
avgav sitt vittnesmål. Jag kunde uppfatta, att hon var
gift med slussvakten vid Britanniaslussen. Mitt i
natten hade hon hört ett plask; hon hade sprungit bort
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
