Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparsamhet och kris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbytenas hela ringked samt återkommit till utgångspunkten.
Eländet vore komplett. Arbetarna, som i enlighet med vad
”räddaren” bevisat för dem i uppropet, trott att det inte
fanns en dag, då de ej kunde lägga av 10 öre, fingo snart
se, att det kunde komma en sådan dag, om icke förr, så när
de ej längre förtjänade 10 öre. Och då återstod det dem
ingenting annat än att åter ta ut sina depositioner och börja
konsumera igen (sluta upp med sparandet!) för att åter få
produktionen i gång.
När den ekonomiska termometern, räntan, närmade sig
nollpunkten, då vore sparsamhetsivramas Golkonda i
antågande. Var och en ägde en bankdeposition eller ett belopp
på ett eller annat sätt investerat; men det hade förlorat
karaktären av ett sig förvärdande kapital samt vore stelnat
till en skatt, en glänsande rubin, kall, livlös, utan must som
den. Det drömda Golkonda ägde ej karaktären av yppig,
överflödande rikedom utan av ett absolut utsinande av alla
hjälpkällor.
Dit hade sparsamhetstaktiken fört folket, dit denna
ofelbara ”ackumulation” av oerhörda förråd. En präktig
illustration till den gängse föreställningen om sparsamhetens
produktivitet, dess förmåga att alstra ett mervärde, ränta, som
ju endast är en ”billig sparsamhetspremie”. Här hade
sparsamheten i stället förstört mervärdet.
I ivern att lägga sedel till sedel, att packa ihop dem i tjocka
buntar hade man tvingat arbetet att stå still.
Papperslapparnas fria och raska cirkulation var hävstången för
produktionen, och när man låste in den hävstången i ett dyrkfritt
valv, hade hela mekanismen rullat tillbaka som en sten. Det
är sant, man hade fått högar av guld, hela hästlass papper,
man hade ”ackumulerat”, men den naturliga rikedomen hade
undandragit sig den ackumulationen. En full mjölbinge får
man genom att mala och tröska, icke genom att sluta upp att
göra det. Den naturliga rikedomens liv är arbete. Människan
lever ur hand i mun, lever av sitt arbete. Hon skall icke
försöka göra det av sparsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
