Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om konventionel och naturlig anständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brott: de vilja icke ha någon dylik falsk etikett.
Ta de sig för att skildra det vidriga, så är det
icke för att få stå och skratta åt det med den
utskrikna tåren i ögonvrån. De tro icke sin
uppgift vara att säga lustigheter öfver eländet
och på samma gång låta tåren i ögat vara
en reservation mot den ofördelaktiga
uppfattning läsaren möjligen skulle kunna få af deras
moralitet. De vilja icke på minsta vis ställa
sig emellan läsaren och boken. Det lifvets dystra
allvar, som gripit dem sjelfva med en sådan
öfverväldigande kraft — det vilja de meddela åt
läsaren. De önska, att taflan må få stå der i
hela sin fruktansvärda sanning och nakenhet.
Och göra det intryck den kan utan några
kom-mentarier.
Skola de nu ha rätt att pä detta rättframma
vis upprulla lifvets sceneri? — Skola de ha rätt
att bryta mot skenets lag d. v. s. framställa det
skamliga ohöljdt och mot pryderiets d. v. s.
framställa det naturliga lika ohöljdt? — För min
del måste jag svara: ja, och jag Iror icke att
några grundade invändningar kunna göras här
emot.
Man kommer ideligen med denna: men
ungdomen då, skall dess fantasi orenas genom
läsningen af sådana retande skildringar, som nu
för tiden Zola och andra prestera? — Jag har
ingenting att s\’ara härpå annat än hvad som
blifvit sagdt förut: hvar och en måste kämpa
sin kamp, innan han vinner. Sinnligheten är en
eld, som kan förtära menniskan. Men det är ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
