Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna eller korrespondens mellan tvenne våningar. En liten roman i biljetter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förslager i hufvudet. Du har väl hört talas om den genifulla mannen, som tände eld på huset för att få omfamna
sin älskarinna» Hvad tycker du om honom?
Anna till Axel.
Att han var, är och blir en mordbrännare; och jag har den största fasa för en sådan.
Axel till Anna.
Sätta en stege upp mot ett fönster, och sväfva uppför och in på kärlekens vingar, är och har en så rasande tjuf-tournure, — men, Anna, — att i en luftballong göra sin visit har, tror jag, ej blifvit brukadt sedan den turkens
tid, som, enligt persiska sagan, under Mahomets namn, så
besökte sin sköna. En omöjlighet vore det inte, och jag ser möjligheter i allt, utom i att längre lefva utan att se dig.
Anna till Axel.
För alla hedniska resande uppför stegar eller i luftballonger är jag ej hemma. Jag förklarar att jag ej vill
känna, ännu mindre älska någon sådan.
Axel til Anna.
Hvarföre visar du dig aldrig i fönstret, hvarföre går du aldrig ut, hvarföre tages det aldrig emot, hvarföre läser
du dig så envist och evigt inne? Är det för min skull?
Anna till Axel.
Bästa Axel, min faster är ganska sjuk, det vet du; jag får intet ögonblick gå ifrån henne; det är med möda jag smyger mig till att skrifva till dig, och ber dig för Guds skull hvarken bränna upp mig eller slå sönder mina fönster. Tror du att jag mellan droppflaskor och recepter finner mig ha förträffligt roligt? men det enda jag kan göra, det enda äfven du bör göra, är att vara stilla och afbida tiden.
Axel till Anna.
Vara stilla! Så gärna hade du kunnat säga det åt stormen, som nästan gör att hela huset runkar, och som jag kunde vilja skulle kasta omkull det, om den med en fläkt af kärlekens anda i mina armar ville kasta... Anna, du får ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
