Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
AXEL DANIELSSON 16
glödgade husväggarna. Folket var sparsamt och
rörde sig trögt. Allt tycktes stå stilla i denna
rödsotshärd, trots civilisationstecknen. Stilla stodo
visarne på tornuret i rådhuset, stilla låg vattnet
i kanalen kring staden, ett tjockt och
tranglän-sande vatten, förbannat som Döda hafvets, stilla
låg hafvet utanför och hvilade sig efter gårdagens
rasande anfall på de gamla fienderna,
vågbry-tarne, och stilla och tysta gingo de ängsliga
borgarne, försiktigt undvikande likvagnarne, som
körde ut till kyrkogården. Till slut föll han
utmattad ner på en soffa framför en stängd
vattenkoisk.
När kvällen kom drack han vin och blef
yr i hufvudet och gick ut på vågbrytarn, där
han satte sig längst ute och lät den uppblåsande
nattstormen sila genom sitt långa hår. Han satt
där i hemska, bittra tankar, som ömsom skrapade
himlen och ömsom gräfde sig djupt i jorden.
Då kom plötsligt en besynnerlig skepnad och
ställde sig framför honom. Han hade en blick,
hvari man läste om ett förnuft, som flytt, och
sedan han stirrat en stund drog han upp en
flöjt och spelade vidunderliga potpourrier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
