Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL DANIELSSON
17
— Hvem är ni? frågade den unge mannen.
— Jag är en tokig. Jag kommer från
hospitalet och skall dit igen. Man släpper lit mig
vissa tider, men tar mig alltid på nytt.
Och så spelade han.
— Vi träffas nog där en gång, sade
flöjtmannen och gjorde ett uppehåll.
— Jag är inte tokig.
— Men ni blir såvida ni inte är en djäfvul. Jag
ser hvem ni är. Ni har kommit hit för att reta
oss, vi högborgare, spetsborgare och småborgare.
Men vi ska kasta oss öfver er och krama
förnuftet ur er, och sedan sätta vi er på hospitalet.
Han lutade sig hviskande intill främlingens
öra:
— Ser ni, så gjorde man med mig. Jag var
konstnär, flög högt, svedde vingarne och föll
ned i hospitalet.
Och så spelade han och dansade och
försvann som ett spöke.
Den unge mannen sprang ned på
dosse-ringen, kastade af sig kläderna och dök ned i
det salta, svala vattnet för att skölja af sig
kallsvetten.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
