Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem som hylla och lära dylikt, att deras fördömelse är
rättfärdig.
Om vi nu ihågkomma att dessa jesuiters ordensläror
ej endast äro tillåtna inom den romersk-katolska
kyrkan, utan att de därjämte gillas och beskyddas af
påfvarne, hvad skola vi då säga om denne Kristi
ståthållare själf? Är icke detta orättfärdighetens bedrägeri?
Är icke detta en djäfvulens lära? Och är icke han, som
godkänner och beskyddar en dylik Satans orden, ”den
laglöse”? Är han icke, och förtjänar han icke i fullaste
mått att kallas ”fördärfvets son”? Är icke han
”syndens människa” som uttalar hycklande lögner, under det
att hans samvete är brännmärkt såsom med ett glödgadt
järn? Hvar om icke här finna vi den förutsagda
”orättfärdighetens hemlighet”.
Att de romerska påfvarne till största delen
personligen varit lastfulla människor, är höjdt öfver allt tvifvel,
att många af deras institutioner, förutom de två, hvilka
vi nu skärskådat, varit fasansfullt ymniga källor,
hvarifrån floder af synd upprunnit, är äfvenledes
obestridligt; men ingenting gör dem kanske mera förtjänta af
titeln ”syndens människa” än sakförhållandet, att de
påbjudit synd. Om Aron var dubbelt brottslig, emedan
han förledde folket att dyrka den gyllene kalfven, om
Jeroboams, Nebats sons, lastbarhet ytterligare skärptes
därigenom att han förledde Israel till synd, hur stor
måste då icke skulden vara och hur förfärlig måste icke
fördömelsen blifva i fråga om dem, som förleda den
kristna kyrkan till det vidrigaste afguderi och till synder
af hvarje upptänklig art, icke blott genom exempel, icke
blott genom falska läror och genom att göra det onda,
utan äfven genom direkta befallningar — befallningar,
hvilka utfärdats i Herrans namn och af folket trotts hafva
gudomlig myndighet, och detta icke blott till några få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
