Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begrofvos lefvande, och deras förföljare hade sin djäfvulska
fröjd af att höra deras skrik och suckar utgå från
jorden.
Papisternes barn upplärdes att slita ut ögonen på
sina protestantiska lekkamrater, att sönderhacka deras
späda lemmar och jaga dem till döds. Somliga tvingades
att mörda sina egna anförvandter och dödade därpå
sig själfva inför deras blodiga kvarlefvor; det sista ljud,
hvilket i döden nådde deras öron, var prästernes vilda
bedyranden, att deras dödskamp endast vore början till
en evig pina. Endast Dublin undgick förstörelsen och
blef en tillflykt för de olyckliga, men stadens alla
papistiska invånare förbjödos vid risk af den förfärligaste
förbannelse att lämna den ringaste hjälp åt de lidande.
Tusenden dogo af hunger och köld, andra tusenden
utvandrade och dogo under vintern af svält och
umbäranden.
I Armagh dränktes fyra tusen protestanter, i Cavan
var vägen på en sträcka af tolf eng. mil färgad röd af
spåren efter de sårade flyktingarne, sextio barn måste
därunder kvarlämnas af föräldrarne, hvilka hetsades till
döds af påfvedömets rasande blodhundar, hvilka förkunnade,
att den som hjälpte eller ens begrafde dessa små, skulle
själf begrafvas vid deras sida, sjutton fullvuxna
begrafdes lefvande i Fermanagh och sjuttiotvå i Kilkenny.
Ensamt i provinsen Ulster blefvo omkring ett hundra
femtiofyratusen protestanter mördade eller utdrifna från
Irland. O’Niel, romerska kyrkans primas för Irland,
förklarade detta uppror vara ”ett fromt och lagligt krig”,
och påfven Urban VIII lämnade i en bulla, daterad maj
1643, ”full och absolut förlåtelse för alla synder” åt dem,
hvilka deltagit i ”att redligt göra hvad dem ålegat för
att utrota och alldeles förgöra den kätterska smittans
förpestande surdeg.” (Historien om de irländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
