Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
papisternes försök att utrota protestanterne i konungariket
Irland af Sir John Temple, riksregistrator.)
Men Frankrike blef ändå skådeplatsen för det
största nationala brott, hvilket påfvedömet anstiftat och
gillat, nämligen bartolomeinattens blodbad, till hvilket
planen uppgjorts af den skändliga Katarina af Medicis
och därefter påbjudits af hennes svage och usle son Carl
IX. Den fasansfulla berättelsen om detta nidingsdåd är
alltför känd, att vi här behöfva upprepa den. Endast
i Paris öfversköljdes gatorna af mer än tio tusen oskyldiga
protestanters blod, och under en hel veckas tid hördes
blott rop: ”döda, döda!” från alla håll och kanter. I
Rouen slaktades nära två tusen, i Lyon lika många, i
Orleans fem hundra, och hvarje stad och by blef
skådeplatsen för liknande blodblad. Några författare beräkna,
att minst ett hundra tusen personer mördades i denna
förfärliga massaker; andra uppställa en lägre siffra. Men
allra lägst räknadt omkommo under denna ödesdigra
Augusti månad år 1572 fyrtio tusen protestanter för sin
tros skull. Alla Europas furstar utom konungen af
Spanien och påfven uttryckte sin stora harm öfver detta
nedriga förräderi. Den senare skref till Carl IX och
lyckönskade honom till ”den stridande kyrkans seger”.
hvilken åstadkommits genom hans åtgöranden. Påfven
Gregorius XIII, som var invigd i komplotten, höll ett
högtidligt Te Deum, då han fick veta nyheten, samt
påbjöd en jubelfest och en högtidlig procession, i hvilken
han själf deltog, för att tacka Gud för denna ärorika
framgång. Därjämte skickades en påflig nuntius till
Paris för att lyckönska konungen, och påfven lät till minne
af den lyckliga tilldragelsen prägla en medalj och måla
en tafla om blodbadet, hvilken upphängdes i Vatikanen.
Å en pergamentsremsa, fäst vid taflans öfre kant, kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
