Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidpunkter för efterföljande händelsers början, hvilka motsvaras af vissa andra händelsers slutpunkt, efter en mellantid af "sju tider" eller 2520 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryck sådane som: ”kristna hundar”, ”otrogna” o. s. v. De
stadgan den, hvilka fastställts vid underkastelsen, påminde
de kristna dagligen om deras slafveri. De voro beröfvade
allt bruk af vapen liksom forntidens Heloter, tvungna
att betala en skatt för att få lefva, måste kläda sig
annorlunda än sina herrar, vid ridt sitta på ett mera
ödmjukt sätt, skyldiga att vördnadsfullt resa sig upp i den
ringaste muselmans närvaro samt kostnadsfritt under
viss tid härbergera hvarje muselman, som på resa
begärde gästfrihet. En dylik i yttersta grad personlig
förnedring, ålades de kristna genom arabernes eröfring,
men förutom detta tillades dem, till tecken på deras
religions förnedring — denna religion, vid hvilken de i
trots af all vidskepelse hängde fast med innerlig
tillgifvenhet — förbud att bygga nya kyrkor, att ringa med
klockorna i dem, de hade kvar, samt att icke neka den
hånande muhammedanen tillträde dit, ehuru de kristnas
besök i Muslems kyrkor betraktades såsom besudlande.
Lägga vi härtill lockelser till affall, hvilka verkade i
otrolig grad, i synnerhet på de yngre och mera tanklösa
medlemmarne af församlingen, samt att det straffades med
döden att återgå till den kristna tron, alla
förolämpningar de kristna kvinnorna fingo lida, samt tusentals
andra bevis på skymf och förtryck, måste vi väl medge,
att det ej vore möjligt annat, än att de kristna bittert
skulle känna sin förlust, och att giftet skulle fräta deras
inre, så att de i likhet med de judiska fångarne i
Babylon kände lifvet som en börda. (Elliott, I. B, s. 424.)
De två viktigaste åren i fråga om Muhammedanska
maktens uppkomst äro alltså:
1. Hegira . . . . . . . . . . . . ..år 622
2. Omars eröfring af Jerusalem . år 637
Må vi nu lägga märke till följande:
1. Mellan Nabonassars, den förste konungens af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
