Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dynamoguden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin plats bakom maskinen hoppa till och förbanna
maskinen för dess ovarsamhet.
»Han har blivit varnad», sade Azuma-zi för sig själv.
»Min Gud är verkligen tålmodig.»
Holroyd hade i början givit sin »nigger» några
elementära begrepp om dynamons sätt att arbeta, som skulle
kunna sätta honom i stånd att tillfälligtvis sköta om den
i hans frånvaro. Men då han gav akt på det »sätt, varpå
Azuma-zi drev omkring vidundret, så blev han
misstänksam. Han hade en dunkel föreställning, att hans
medhjälpare hade »fått något för sig», och då han i tankarna
satte honom i sammanhang med smörjningen på
induktionsrullarna, där oljan hade frätt av fernissan, så
utfärdade han ett påbud, som han skrek ut över maskinens
buller: »Gå nu icke nära den stora dynamomaskinen vidare,
Pooh-bah, eljes skall jag draga skinnet av dig.»
Dessutom, om det roade Azuma-zi att vara i närheten av den
stora maskinen, så var det ju endast rätt och tillbörligt att
hålla honom därifrån.
Azuma-zi lydde till en tid, men längre fram ertappades
han bugande för dynamoguden. Vid vilket tillfälle
Holroyd vred om hans arm och sparkade honom, då han vände
sig för att gå därifrån. Då nu Azuma-zi stod bakom
maskinen och stirrade på den hatade Holroyds rygg, antog
bullret från maskinen en ny takt och tycktes framsäga
fyra ord på hans eget tungomål.
Det är svårt att bestämt säga vad galenskap är. Jag
antar, att Azuma-zi icke var klok. Det oupphörliga dånet
och bullret i dynamorummet måste hava skakat om hans
lilla förråd av kunskap och hans stora förråd av
vidskepliga föreställningar, och slutligen framkallat något, som
liknade vansinne. Då tanken på att göra Holroyd till ett
offer åt dynamofetischen fick insteg hos honom, fyllde
den honom åtminstone med ett egendomligt virrvarr av
jublande hänförelse.
Under natten voro de två männen och deras svarta
skuggor ensamma i maskinhuset. Detta var upplyst av en
stor båglampa, som blinkade och fladdrade med
purpursken.
Skuggorna lågo så mörka bakom dynamomaskinerna,
ventilernas kulor rullade fram och tillbaka, än fram i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
