Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konservatorns triumfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att stoppa upp så som jag, Bellows, aldrig. Jag har
stoppat upp elefanter och flugor, och begge delarna ha sett
livligare och naturligare ut än i levande livet. Jag har
t. o. m. konserverat människor — huvudsakligen
ornitolog-amatörer. En gång stoppade jag också upp en neger.
»Nej, det finns ingen lag, som förbjuder det. Jag lät
honom spärra ut fingrarna och använde honom som
klädhängare, men då, sent en kväll, blev den dumma
Homersby förargad på honom och fördärvade honom. Det hände,
innan ni blev bekant med mig. Om det inte vore så svårt
att få en hud skulle jag ha gjort en ny.
»Obehagligt? Nej, varför det? Jag tycker, att
uppstoppning är en tredje möjlighet, lika bra som att
begravas eller brännas. Då kunde man ju få ha alla sina kära
omkring sig. Några uppstoppade figurer här och där i
huset skulle göra lika god tjänst som mycket sällskap och
falla sig betydligt billigare. De kunde ju dras upp med
urverk så att de kunde göra nytta.
»Naturligtvis måste man fernissa dem, men de komma
inte därför att skina mer än många människor göra av
naturen. Gamle Manningtree’s kala hjässa t. ex.... I
alla händelser kunde man tala till sådana utan att bli
avbruten, till och med till gamla tanter.
Uppstoppningskonsten har en stor framtid för sig, det kan ni lita på.
Det finns fossilier...»
Han tystnade plötsligt.
»Nej, jag tror knappt, att jag borde berätta det för
er.» Han sög tankfullt på sin pipa. »Ja, jag tackar.
Bara inte för mycket vatten.»
»Det jag nu tänker tala om för er får naturligtvis inte
komma vidare. Vet ni om, att jag har gjort några
dronter och en stor alke? Jaså, inte! Tydligen är ni en
nybörjare i konserveringskonsten. Min käre vän, halva
antalet stora alkor som finnas till äro ungefär lika äkta som
Sankta Veronikas svetteduk och den heliga kjorteln i
Trier. Vi tillverka dem av doppingsfjädrar och dylika
saker. Och så de stora alkäggen!»
»Vad i all sin dar?»
»Ja, dem göra vi av fint porslin. Jag ska’ säga, att det
lönar mödan. De betinga ett pris — ett betalades
härom dagen med 300 pund. Det tror jag verkligen var äkta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
