Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Herrskapet Grönvalls symposier - Ungdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstår och saker som inte intresserar en. Allt
som har den minsta bismak af statistik och som
slutar på -ism måste vara bannlyst. Vi ska tala
om det mänskliga som intresserar oss.
— Ja, sådana saker som man konverserade
med hvarandra om i rococons ovala små förmak,
tyckte fröken Löfmark. — Jag skulle vilja veta om
det är någon som kommit underfund med att
ungdomen är den bästa tiden i lifvet.
— Å, visst är den det, det vet vi väl förut,
ropade lilla fru Grönvall, som under tonåren varit
en stjärna i alla folkdansklubbar och blifvit gift
vid tjugo års ålder.
— Jag tycker att ungdomen är — var
förfärlig, skyndade fröken Löfmark att rätta sig, med
den något gälla och kalla skärpa i stämman, som
vederlades af hennes skygga blick, redan full af
den åldrande flickans misstanke om förstuckna
småleenden. — Värst i början och vid slutet. Man
skall nog ha kommit bra långt ifrån tonårens
lyckotid för att kunna längta tillbaka efter den.
Jag kommer ihåg den i en dröm som jag hade
samma kväll som jag fyllde aderton år — jag hade
ögonen förbundna och lekte blindbock med »lifvet».
Hvarenda gång som jag sträckte ut famnen, stötte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
